Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vårdslöshet den sanna förfly; den förra förevigar allt det, som
i kyrkans lif är yttre, tiraligt och godtyckligt, den sednafe
manhängande begreppen af empirisk enhet, af andens och lärans tradition,
vindicera en sublim betydelse och en apriorisk nödvändighet, och således
låta katolska kyrkan ovilkorligt intaga en punkt, hvarifrån hon med
lugn stolhet kan nedse på alla de protestantiska forskningarnas resultater,
detta har en längre tid varit dess lärde beskyddares interesse och method.
Den oundgängliga petitio principii, som för dessa åtgärder, likasom för
hela systemet, ligger till grund, har väl ej kunnat dölja sig för de
lugnare, men många af dem, hvilka söka sanningen i det temligen
arbi-trärt bestämda sublima, hafva märkvärdigt förälskat sig i dessa
himmelsblåa dunster och lupit derefter. — Men det börjar synas, som skulle
den trohet, mot hvilken exeges, historia och förnuft ingenting förmått, här
och der svigta för något fjerde, hvilket — såsom icke länge lärer blifva
fördoldt för någon, som kan och vill se sanningen — mot alla tre, ehuru
just bärande deras bilder i skölden, är i lika häftig och försåtlig
opposition, som katolicismen. Och detta fjerde är den alldagliga inskränktheten,
modig och nitisk, att då sådant, i följd af gynnande omständigheter, utan
fara låter sig göra — ty till martyr har den ingen kallelse — uttala sin
eviga visshet att vara den egentliga visheten, och att med fördomens
namn och sken stämpla allt som ligger antingen ofvanom en viss
allgemen synkrets eller utom ett visst allgement intresse, sjelf än antagande
grundlighetens sken, än appellerande till det aktningsvärda antalet af
de likasinnade. Den är således alldeles icke inskränkt till theologien, utan
är densamma, äfven om dess grundsatser uttalas i all vetenskap, i
statsläran, i konsten, o. s. v., ehuru den då icke kallar sig rationalism, utan
uppträder under särskilda namn. (Att namnet rationalism blifvit
nytt-jadt äfven om en, ehuru omogen dock mindre oädel åsigt af
theologien, medgifves, så mycket heldre, som det är billigt att den allgemena
rationalismen afsöndras från allt skydd af det kamratskap, som ligger i
ett så lätt usurperadt namn.) Tydligen måste den dock skarpast
framträda, när den slår sig ned på ett ämne, som är dess hela väsen, ursprung
och riktning så rakt emotsatt som Religionen. När således denna visbet
vänder sin uppmärksamhet på katolicism och protestantism, så möta henne
i dessa, ehuru inbördes så motsatta, systemer dock tillika åtskilliga
gemensamma motsägelser mot henne, t. ex. tron på någonting oändligen
högt och för menniskor ursprungligen obekant och otillgängligt;
tillbedjande vördnad för detta trons objekt; måttlig aktning för menniskornas
allmänna gåfvor; mysteriösa läror; stränga bud; försakande löften;
besynnerliga och af dagens bruk ohandterliga former, o. m. d., hvarigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
