- Project Runeberg -  Chr. Er. Fahlcrantz' Samlade skrifter / Band 6. Afhandlingar i vetenskapliga, kyrkliga och vittra ämnen /
49

(1863-1866) [MARC] Author: Erik Fahlcrantz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

enda kyrkan — eller liktydigt dermed — och det är denna
delaktighet, som egentligen gör ett folk till församling, d. v. s.
som berättigar det att säga sig hafva en kyrka, nemligen i
detta ords ringare och deriverade betydelse. Med denna åter
kan man hvarken förstå hela folket, såsom verkligen tillhörande
den allmänneliga kyrkan, eller summan af de enskilde, såsom
relativa medlemmar deraf. Ty det sednare är ingen slags enhet
eller organism — hvilket dock måste ingå i hvarje begrepp af
kyrka, såsom dock alltid system — och det förra — om äfven
dess verklighet vore tänkbar — kan icke heller af den
allmänneliga kyrkan blifva någon så organisk del, att det tillika
utgjorde ett helt, som ju antydes i namnet kyrka, då de
enskilda 8tatsborgarnas förhållande till den allmänneliga kyrkan ej
har något eller åtminstone ett ganska aflägset samband med
deras förhållande till staten, och således deras enhet i förra
af-seendet ligger alldeles särskild från deras enhet i det sednare.
Skall dock kyrkan i den deriverade meningen vara till en sådan
benämning berättigad genom att verkligen vara någon helhet,
något system för sig, så kan dermed ej annat förstås, än ett
sådant af folket antaget institutionssystem, hvarigenom hvarje
medborgares delaktigblifvande af den allmänneliga kyrkan —
på hvilken således folket såsom moralisk person bekänner sig
tro — i möjligaste måtto befordras. Denna bekännelse
innehåller tillika, att folket erkänner sina medlemmars högsta väl
— hvars befordran ju tillika måste vara dess yttersta mål —
betingadt af den renaste Religionsforms mest verksamgjorda kraft.
Så bekänner t ex. Svenska folket, såsom persona moralis —
och dennas begrepp fulländas aldrig utan religiositetens
grundelement — den Evangeliska läran vara den renaste form af
Uppenbarelsens uppfattning, således det verksammaste medel
för medlemmarnes högsta tänkbara mål, deras delaktighet i
Guds, den uppenbarades, rike på jorden. Det är således en
motsägelse, att folket, bekännande detta, tillika skulle i någon
måtto gifva detta en subordinerad, eller ens coordinerad ställ-

Fahlcrantz* saml. Skrifter. VI. 4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:17:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fcesamlade/6/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free