Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken denna princip träder fram och verkar, således högst i hvad
vi antagit förstås med uppenbarelse, d. v. s. i kyrkan. Hvarje
föreställning af en det sanna vetandets motsats mot kyrkan
kan då ej utgå från något annat, än den naturliga, antireligiösa
— och tillika antilogiska — förutsättningen, att inom naturen
ligger vetandets, äfvensom handlingens, högsta princip, hvilken
förutsättning nödvändigt upphäfver all Eeligion. Således är
ock hvarje föreställning af en vetenskapens emancipation från
kyrkan en sjelfmotsägelse, så snart man förstår, hvad kyrka är.
Ty att tanken inom sitt så bestämda och helgade fält med
frihet utförer sitt verk, är lika litet en emancipation från det
högre, som bestämde och helgade detta, som det fria
handlandet inom en delegerad och genom sjelfva delegationen bestämd
verkningskrets är en emancipation från den myndighet, som gaf
denna fria handlingsrätt. Hvilken motsägelse alltså att, om
det sanna vetandet står i ett sådant förhållande till
uppenbarelsens princip, yrka, att institutionen för det förras
befordran skulle böra göras oafhängig af institutionen för den
sednare, d. ä. skolan af kyrkan, hvars yttersta mål är den
högsta andliga fulländning, hvilken ju är otänkbar utan
sammanhang med den fullkomligaste intellektuella bildning, den
religiösa. Det vetande, som vill frigöra sig från gudomlig princip
och heligt ändamål, har redan fallit, gjort uppror till stiftande
af ett eget rike. — Det är så långt ifrån att begreppet af ett
folk, såsom församling, och såsom sättande sin högsta värdighet
i utbildningen af denna karakter, skulle innebära en syftning
att göra den intellektuella bildningen pedantisk, riktad på
upp-drifvandet af ensidigt och oklart fromma känslor och
skickligheter, till förfång för en fri, allsidig och klar kärlek och blick
för det sanna, att tvärtom i sjelfva begreppet ligger en protest
mot denna, såsom mot hvarje afväg. Blott der Herrans
ande är, — hvilken är någonting helt annat, än partiskt
pre-sterligt intresse, — der är frihet. Frihet, sökt på annan
väg, utan beroendet af Herrans ande, blir och är träldom. Ett
christligt folk måste således vid stiftningen af hela uppfost-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
