Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rings verket afse sitt högsta mål, och detta så väl i
materien som i formen af undervisningen. Detaljerna af sättet
behöfva ej här utföras. Nödigare vore att undersöka, huruvida
i den svenska författningen det stora målet med den allmänna
undervisningen blifvit behörigen afsedt. Har verkligen, mot
begreppet af folkets sanna egenskap af kyrka, antingen i sjelfva
skolinrättningen en ensidig och skef riktning blifvit gynnad,
eller har en falsk kyrkorepresentation i det s. k. presterskapet
framstått, af hvilken man, i den mån den finge eller behölle
undervisningen under sig, hade att befara en för det större,
det religiösa målet, menlig inflytelse? Vi ha sett, att om
äfven här, såsom hos hvarje korporation, en partisk riktning i
någon måtto vill göra sig gällande, denna likväl, efter den
bevisade jemna fördelningen af kyrkliga rättigheter och
förbindelser på hela folket, hvarken kan vara särdeles mäktig eller
för-tjenar ett namn, hvars missbruk kastar skugga på den
institution, hvilken namnet egentligen tillkommer.
Man har såsom brister i skolinrättningen anmärkt, dels
anordnandet af läroämnena till obillig öfvervigt för
prestbild-ningen, dels den undervisande och styrande personalens intresse
för en sådan ensidighet, dels sådana stadgar, som hindrade
skolan att få och behålla de nyttigaste lärare. Hvad den
första anmärkningen beträffar, så synes den endast kunna härleda
sig från ett sätt att mäta behofvet af religionskunskap, som
åter utgår från ett modernt ensidigt begrepp om bildning och
dess oberoende af en religiös grund. Ty en hvar, som djupt
inser betydelsen af denna innersta bildningskälla, måste erkänna,
att åtminstone qvantiteten af den theologiska kunskap, som vid
gymnasierna meddelas och som fordras för fullständigt
akademiskt ledamotskap, visserligen ej öfverstiger det billigaste måttet
af en grundläggning för allmän embetsmannabildning, om ock
ej nekas skulle, att i afseende på dess form åtskilligt vore
öf-rigt att önska. Detsamma gäller ock i sin mån de något
förhöjda fordringar på theologisk kunskap hos dem, hvilka, i det
de söka doktorsgrad i någon af Fakulteterna, tillkännagifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
