- Project Runeberg -  Chr. Er. Fahlcrantz' Samlade skrifter / Band 6. Afhandlingar i vetenskapliga, kyrkliga och vittra ämnen /
86

(1863-1866) [MARC] Author: Erik Fahlcrantz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vanliga meningen, nemligen såsom massan af christna
församlingar, då inom denna fattas all den enhet och organism, som
for begreppet kyrka, efter en med församlingsbegreppet analog
betydelse, vore absolut nödvändig. Men vid försöket att blicka
in till den’ djupt fördolda eller beslöjade kyrkan, måste
visserligen och framför allt ögat fästas på dessa tätare skrudar eller
genomskinligare slöjor, genom hvilka eller oaktadt hvilka hennes
egen form och skönhet sig visar. Äfven de affalliga
församlingar hafva så till vida likhet med kyrkan, att hvarje församling
och dess theologiska vetenskap på hvarandra vexelverka. Den
romerska Hæresis, såsom den fundamentalaste af alla, och ur
hvars princip, just genom funda mentaliteten af dess villfarelse,
det största, mäktigaste och konseqventaste af så väl
församlings-som läromonstrum sig utvecklat, må gerna få äran att gå främst
vid mönstringen. Här äro ingalunda de tvenne faktorerna lika
vigtiga. Den krassa unitets-illusionen, tillika gynnad af
herrsk-lystnaden, gaf upprinnelse åt församlingen långt innan
vetenskapen företog en genomgående systematisering af de läror,
som ur denna illusion måste uppkomma. En annan illusion
är den, att de, hvarken med denna princip eller med hvarandra
logiskt sammanhängande, läror, som af omedveten superstition,
eller olycklig exeges, eller för att genom smickrande af
historisk eller naturlig hedendom vinna hedningarna, eller af
despotisk instinkt, eller af hvilken annan grund som helst, gyttrat
sig på det ursprungliga systemet, verkligen skulle hafva sin
enhet i en gemensam, sann eller falsk, princip, då denna enhet
likväl ej är någon annan, än den för ofelbar erkända kyrkans
sanktion. Eoms dogmatik upprann icke vetenskapligt; fastmer
var just bristen på vetenskaplig opposition anledningen till dess
excentriska egenheter. Den blef icke en gång af reformatorerna
grundligt, d. ä. från grunden, vederlagd, och besynnerligt nog
har den icke ännu för församlingarna tillräckligt blifvit det
Ännu, såsom alltid, djerfves den romerska vetenskapen att utgå
från sin irrationella princip. Den öfverhänger med skefva,
historiska, exegetiska, filosofiska sköldar de ställen, hvilkas svaghet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:17:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fcesamlade/6/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free