Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
opposition mot den frihet, som är hennes lust, vara
obehaglig. Finner hon då, att i enskilda fall mot detta yttre ett inre
ej svarar, så uppfattar hon denna upptäckt med stort välbehag,
önskande att förstärka sig sjelf i den föreställningen, att det
alltid är så, och att den föregifna grunden, hvilken i sig
innebär en anad dom öfver hela hennes tanke- och handlingssätt,
sjelf är ett oting, en form eller fiction af det menskliga
högmodet. Detta förhärdar tydligen allt mera mot sanningen, men
är dock blott en art af den — ärliga eller hycklade —
pietismens förderfliga inflytelse. En annan är sjelfva dess smittande
egenskap, ty äfven den är beqväm, likasom katolicismen och
rationalismen. Den ena lyckliggör med den lugna
undergif-venheten för den ofelbara och mot de trogna så moderligt
medgörliga kyrkan; den andra med sina skonsamma fordringar
af lätta, sedliga iakttagelser; denna med den icke heller mycket
påkostande pseudo-fromheten, som tillika har med sig den ljufva
lönen, känslan att vara bättre än andra och att stå på
förtroligare fot med Yår Herre. — Det vill väl synas, som skulle
y pietismens fiendtlighet mot den köttsliga visheten förneka den
att sjelf kläda sig i den dialektiskt systematiska rustningen,
samt att den ömniga litteratur, som är dess frukt och medel,
ej egentligen hörde under vår betraktelse; men dels se vi
enskilda vetenskapliga theologer dermed vara behäftade — till en
menlig grad, särdeles genom de öppna och välkomna
anfalls-punkter, den då lemnar åt rationalismen — dels tager den
sina öfriga vänners förstånd på ett eget sätt i besittning;
hvilket fordrar en bestämd art af motverksamhet äfven från
vetenskapens sida. — Man kunde, med en fin distinktion, visa, huru
det i nya lifvets begrepp äfven ingående begreppet af Unio
Mystica kan blifva och verkligen blir missförstådt; huru detta
äfven på ett eget sätt verkar skadligt på kyrka och vetenskap;
huru det gifves en falsk likaväl som en sann mysticism, och
huru den förra ger rationalismen skenbara vapen i händerna
mot den sednare. — Man kunde visa, huru en sådan tvefald
äfven i orthodoxiens begrepp är möjlig och verklig — en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
