Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
christligt samfund. Föreningen af enskilda, oberoende af
stats-förhållandet, är ett för sådana ändamål vigtigt och alltid
nödigt medel, isynnerhet då staten sjelf ej är till sin innersta
princip christlig, men det förnämsta sträfvandet äfven af en
sådan förening måste vara riktadt just på statens
christliggö-rande. Om principerna för hvarje sådan förening har Förf. på
annat ställe talat, äfvensora framstäldt blifvit hvad med en i
sann mening christlig stat måste förstås. För denna
uppkommer då, likasom för individen, en tvefaldig verksamhetspligt:
först den af egen utbildning, — hvartill såsom vilkor främst
hörer bekämpandet af de falska timliga statsprincipernas
förtryckande välde — och der näs t kallelsen att verka utom sig,
hvilket likaledes kan ske dels isoleradt, dels såsom integrerande
del i ett förbund af christliga stater.
Klart är väl, att denna verksamhet utåt hvarken kan
anses såsom först då vidtagande, när staten skulle hafva
fulländat sin egen utbildning, d. ä. hunnit ett ohinneligt mål,
eller såsom inträdande vid en viss grad af denna utbildning,
ty staten kan naturligtvis icke bestämma en sådan grad i
detsamma den just genom dess förläggande i en framtid skulle
erkänna sin närvarande omogenhet. Således måste den
christliga staten oupphörligt känua denna pligt af verksamhet utåt
såsom alltid uppfyllelig. Den måste dock dervid, likasom
individen, alltid med tron på pligten af en sådan verksamhet
och på försynens ledande och fullkomnande närvaro vid det
alltid ofullkomliga menskliga bemödandet förbinda den erkända
pligten af den största menskliga klokhet, att ej ett ovist nit
må verka sjelfva motsatsen af det åsyftade. Tidsmenniskor
skola visserligen säga, att ett sådant nit alltid är oklokt,
kanske till och med stridande mot folkrätten. Dessa inkast gälla
och falla med hela tidssystemet och dess princip.
Sannt christliga staters förbund, ej blott till skydd men
till positiv christlig verksamhet, är en nödvändig följd af den
andes art, som gemensamt lifvar dera. Men nu är
christendo-men i sin ställning till verlden alltid protestantisk. Härmed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
