Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gynnande tron äfven på den öfverträffande kraften af vissa
belåten framför andra af samma helgon, en så isolerad församling
måtte på stället hafva att tillgå, om icke allt, dock det
vigtigaste, och isynnerhet sådana helgon och arauleter, som kunde
verka emot Svenska farligheter.
Måtte man vidare bestå oss äkta katolska predikningar,
så dogmatiskt ytterliga, eller så crasst legendsmyckade, eller så
mot kätteriet rasande, eller så munterhetsväckande, ja
skratt-åsyftande, som de, hvarmed man i oförfalskade katolska kyrkor
undfägnas. Måtte de oändliga helgonlitanierna, och isynnerhet
hela den barnsliga titulaturen på den heliga Jungfrun, oss ej,
såsom nu, i de offentliga bönerna förhållas. — Måtte man till
allmän läslighet i Capellet uppfästa det föregifvande om
protestantismens lära, som de katolska presterna meddela sina
lärjungar, de edsformulärer, hvarigenom densamma afsvärjes o. s. v.
— och åtminstone, till en förökad uppbyggelse af messans
åskådning, någon förklaring af de särdeles heliga och sinnrika
betydelserna af hvarje särskild function, huru hvarje steg och
språng och nigning och svängning afbildar en partikel af
Chri-sti lidande — hvarvid presten i det ena ögonblicket
representerar Yår Herre sjelf; i det andra Pilatus, t. ex. vid
handskölj-ningen; i det tredje till och med Judas Ischarioth, t. ex. vid
altarkyssningen; i det fjerde den nya grafven, såsom vid
sjelf-kommunionen; — huru Altarets Evangelii- och Epistelhörn
ömsom föreställa Herodes och Pilatus; huru Kalken än är
Christus sjelf; än underverlden, i hvilken Han, vid den brutna
hostiens inläggande, nedstiger; o. s. v. o. s. v. — i hvilka
godtyckligt uppgjorda afbildningar så mycket, ej blott mystiskt
imponerande, men äfven magiskt verkande, skall ligga.
Hvad sannolikheten angår af ett Romerskt sträfvande
att äfven här göra landvinningar, så behöfver denna till en
början icke att taga några stöd af enskilda mer eller mindre
konstaterade facta. Den ligger a priori i Roms hela kända och
bekända syftning, hvilken i den mån den kan vara redlig,
också kan vara förlåtlig. Men denna allmänna rigtning väljer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
