Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delsen vid hvarje tillfälle då den heliga fadren sjelf är föremål
för hyllningen. Mot ingen ting revolterar äfven vår slöaste
religionskänsla så starkt, som emot menniskodyrkan. Sjelfva
den tillbedda fetischen eller djuret kännes ej till den grad göra
intrång i det allena heliges rätt, ty dessa äro sjelfva oskyldiga,
hvilket den menniska, som låter adorera sig, aldrig är; men
ingen påfve har ännu trott sig vara Christi ståthållare. —
Till fetischism, och egentligast till marianisk fetischism, fostrar
för öfrigt Rom i sjelfva verket sina barn, ehuru dogmatiken
må låta annorlunda; ty vi få af denna lika litet låta narra oss,
som af det lokaliserande och temporiserande skick, som det ka*
tolska förfarandet antager in partibus infidelium.
Men i ett protestantiskt land är för en katolsk cultus,
som vill göra «landvinningar», visserligen oundgängligt, att —
ännu i saknad af kykobegreppets allmakt och af den nimbus,
som först detta gjuter kring presterna sjelfva och alla deras
functioner — nyttja de tvenne medel, som äfven i
Stockholmska kapellet iakttagas, nemligen negative att ifrån ceremonier
och lära så mycket möjligt aflägsna allt egenteligen katolskt,
samt positive att i begge delarna inlägga så mycket
känslo-och sinnes-förnöjande som möjligt.
Att Rom och de romerskt sinnade — i enlighet med
katolicismens allmänna sträfvande att utbreda sig och specielt
dess lust att der få in fot eller hufvud, hvarest gamla svåra
förluster vore att hämna, en befästad för Rom vådlig konstitution
att undergräfva, o. s. v. — måste med utmärkt begärelse hafva
sin kärleksfulla blick fästad på Sverige, det ligger så i sakens
natur, att, om ock inga indicier deraf förspordes, skulle man
het exponerande i den katolska culten, hvilket ntöfvar den egentligt
magiska kraften p& åskådarne, så jemföre man den djupa inflytelsen af den
crassaste munkcultus, å de orter, der denna ännu helt ogeneradt af
konsten visar sig, med t. ex. den ringa effekten, äfven på folkets råaste
klasser, af den cultus, hvilken, såsom i Paris, synas vilja i esthetisk
utbildning hafva tagit sjelfva theatrarna till mål för sin täflan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
