Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
versitetet bör framförallt förstå att respektera och befordra
elementarbildningens helgd, och detta just af vördnad för sin egen
kallelse.
Student, Universitetsmedborgare, förtjenar således blott den
att vara och kallas, hvilken innehar förmåga l:o att bestämma
rigtningen af sitt lifs hela tillkommande verksamhet, och 2:o
att förvärfva sig de skickligheter, hvilka dertill äro nödvändiga.
I denna förmåga ingå egentligen tvenne elementer, nem ligen
dels den personliga utbildningen, eller den moraliska
karakterens och de individuella gåfvornas, dels ett visst kunskapsmått.
— Efter anförda åsigt är det klart, att då vi här fordra vissa
kunskaper, är detta alldeles icke en accommodation till den
moderna vantro, som gör just kunskaperna till allt och som
synes tro, att verkliga kunskaper kunna utan särdeles afseende
på en organisk förutbildning vinnas. Utan med denna fordran
antydes, att ehuru denna organiska bildning af sedligheten och
gåfvorna just är studiets högsta och ädlaste mål, så kan denna
hvarken vinnas eller bevisas utan genom vissa vetandets
objekter, så vida inträngandet i dessa är i sig rätta vägen till
vinnandet af sann bildning. Så betraktadt erhåller Språkens,
Historiens, Mathematikens, Naturvetenskapens, Filosofiens och
isynnerhet Beligionens studium sin rätta, sin stora betydelse, då
blotta det s. k. vetandet af deras s. k. innehåll — hvilket
vetande i och för sig nu allmänt anses utgöra bildning, eller
till och med lärdom, alltefter qvantiteten — alltid förblifver
underkastadt den dom, som redan i de Heliga Skrifterna öfver
blotta kunskapen är så ofta och kraftigt uttalad.
Bedan då frågan först förevar i Consistorium Academicum
om den förändring i Studentexamen, hvarigenom densamma
erhöll sin närvarande form, utsade jag mina betänkligheter, med
afseende så väl på den åsigt af lärd bildning, hvilken i denna
form tycktes sig tillkännage, som på de följder för Gymnasierna,
hvilka deraf lätteligen vore att förutse. Å ena sidan, i
antagandet af flera examinatorer syntes man förgäta eller missakta
Fahlcrantz’ saml. Skrifter. VI. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
