Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilka icke blott för dess egen skull, utan för möjligheten af
den allmänna bildningens fulländning måste respekteras. Från
«artes liberales» vore icke liberalt att utesluta bildningen äfven
af den förmåga, det anlag, som hos menniskan är lika
väsendt-ligt som kunskapsförmågan. Detta ingår nödvändigt i
bildningens harmoni och helhet; ja, äfven moralisk är inflytelsen:
af saker, bland hvilka högst få kanna få plats i ett ratt förstådt
konstmuseum. Pluraliteten ansåg dock samlingen äga tillräckligt värde att
såsom sådan erkännas, hvarföre ock en egen lokal under detta namn
bereddes och anslag begärdes till aflöning åt en Amanuens vid detta s. k.
konstmuseum.
Förf. fann ej härmed nog vara gjordt. När till 1839 års riksdag
rådplägning hölls om de anslag för Universitetet, hvilka hos Ständerna borde
begäras, och förf. yttrade den önskan att för grundläggandet af en
samling, som fortjente namn utaf museum, en fjerdedel af de 30,000 riksdaler,
som af besparingen å anslag för läroverket kunde för Upsala universitet
påräknas, skulle för detta ändamål bestämmas (dåvararande professor i
Esthe-tiken, Atterbom, föreslog 4000 riksdaler), kunde en så djerf proposition
icke vinna understöd. Tiden var icke heller väl vald. För vinnande af
behörig uppmärksamhet åt denna fråga hade en helt annan tid bort väljas,
än den, då kollisionen med andra önskningar naturligtvis är skarpast, då
ej endast de särskilda vetenskapernas målsmän äro frestade att, äfven
partiskt, göra sina anspråk gällande emot hvarandra, utan de alla äro i
gemensam opposition mot en stiftelse, hvars sammanhang med
bildningen ej så omedelbart framstår, och hvilken dessutom synes fordra stora
summor, om något väsentligt skall kunna uträttas. Det är derföre jag till
förnyadt framställande häraf valde en tid, då sådana kollisioner mindre
syntes att befara och ett lugnt behjertande af ämnet således säkrast borde
kunna påräknas. Till H. K. H. Canzlern — icke utan löftesrik
uppmuntran från en ännu högre — ingick jag med underdånig motion, jemte
anhållan om dennas remitterande till Consistorium, hvilket ock skedde.
Resultatet blef dock ej gynsammare, än att företaget «i dess helhet» icke
kunde tillstyrkas. De föreslagna inskränkningarne voro dock af den
beskaffenhet, att lusten till fortsatt bemödande måste upphöra.
Det är dels ur denna motion och dels nr de vid ventilationen
ytterligare anförda grunder för förslaget, som dessa fragmenter nu meddelas,
under lifligt hopp att den af professor Malmström nu väckta motion må
vinna ett gynnsammare öde och under innerlig önskan, att i dessa
fragmenter någonting må finnas, som kan tjena till biträde vid förslagets
realiserande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
