Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Äfven om universitetets namn inskränkes, såsom vanligt,
till betydelse af högskola, bör åtminstone inom dennas begrepp
etymologien få gälla. Till ett «unum» bör hvarje studium vara
«versum» och af detta få sin mission bestämdt. Men forstår
man så detta namn? Och handlar man efter sådan fattning?
Hvad beträffar den historiska tillkomsten af s. k.
universiteter, voro de ursprungligen skolor, i detta ords gamla
betydelse, d. v. s. lärjungasamlingar kring individer, hvilka genom
ryktet om lysande lärdom, vanligen inom någon speciel sfer af
vetande, och i synnerhet genom öfverlägsna läraregåfvor, på någon
viss tid väckt hänryckning inom en trängre eller vidare krets
(i uppkomsten af lärda skolor röjer sig samma monarchism —
den enskildes öfverlägsna magt — som i konstskolorna, och
analogien återkommer i den gemensamma öfvergången till
instituter).
I den serskilda fattningen af radix «universum» är ock
grunden till den olika fattningen af dess derivatum
«universi-tas» (nemligen efter begreppen af enhet eller af a 11 het, af
det existerandes totalitet eller af dess system).
Ordets sjelfklara genesis måste i sig förorda den förra
fattningen, det centrala må förstås antingen som en central
personlighet eller såsom en central idé. Just för dem som vörda
det historiska, borde denna genesis autorisera den djupare
fattningen såsom den enda rätta. Det är väl möjligt eller till och
med sannolikt, att den senare, den sjunkna, betydelsen redan
var den rådande, innan namnet universitas började användas om
ett fullständigt läroverk, och att således redan då dermed
förstods en stiftelse, som meddelade allt slags vetande,- utan att
begreppet af inre, kanske ej ens af yttre organism deri
nödvändigt ingick. — Om det nu skulle så förhålla sig, att äfven i
afseende på universitetets begrepp den lägre fattningen skulle
vara pluralitetens — såsom naturligtvis alltid är händelsen med
omtvistliga meningar i verkligt stora frågor — så borde det
dock vara minst att befara, att hos sjelfva den corps, som af
FahlcrantE* saml. Skrifter. VI. i3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
