Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skan att åtskilliga föreskrifter antingen uteblifvit eller varit
något annorlunda.
T Svenska Akademiens institution ingå åtskilliga ostridigt
förträffliga elementer. Hit hörer, framför allt, att Akademien
— med den nödvändiga förutsättningen af den ursprungliga
stammens verkliga snillevärdighet — regenererar sig sjelf. Hit
hörer ock, att hon vårdar och firar minnet af all Svensk
storhet. — Men mot andra elementer torde betänkligheter med
skäl kunna hysas. Så i afseende på anspråket och sättet att
framkalla eller uppmuntra blyga författareanlag, att göra dem
medvetande af sig sjelfva, att nedslå andras öfverdrifna
sjelf-uppskattning, o. s. v., hvilket allt väl skall vara afsigten med
inmanandet af täflingsskrifter och med de belönande,
berömmande eller genom tystnad talande domarna öfver dessa. Hvad
ligger i sakens egen beskaffenhet och hvad har erfarenheten
visat? Att snille, såsom en bestämd gåfva och anlag, är natur,
lärer erkännas. Men ett snille, såsom gifven person, är väl
detta icke endast genom naturen, utan har hunnit sin (relativa)
fulländning genom väckande och bildande inflytelser, d. ä.
genom personens historia, h var vid det naturliga i gåfvan gör att
inflytelserna blifva bildande. Det måste vara en analogi mellan
gåfvans storhet och de bildande inflytelsernas. Kan då väl
fåfängans retande (ty sådant är inmaningens oundvikliga fara)
höra till de ädla motiverna? Djupt gripande Öden, fröjd eller
smärta, ofta kraftfulla i mån af deras osynlighet för verlden,
äro väl de vigtigaste bildningsmedel. Mycket kunde de stora
snillenas kända öden lära oss; vida mera ligger oss fördoldt
i deras okända. De behöfva ej så framstå, som i en Cervantes’,
en Camoens’, en Tassos, en Dantes, en Shakspeafes, en konung
Davids, o. s. v. verldsbekanta gripande öden. Hvad som
kraftfullt trängt in i mången i det yttre fridnjutande skalds hjerta,
kunna vi blott ana. Hafva nu menniskor rätt, eller kunna de
ens tilltro sig, att med dessa mäktiga, man kunde säga
guda-sända, skickelser competera? Hvilken nedsättning af snillets
betydelse, och hvilken artighet mot den menskliga konstfärdig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
