- Project Runeberg -  Chr. Er. Fahlcrantz' Samlade skrifter / Band 6. Afhandlingar i vetenskapliga, kyrkliga och vittra ämnen /
211

(1863-1866) [MARC] Author: Erik Fahlcrantz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

«och» tydligen angafs såsom någonting utom snillet varande
och såsom lika väsendtligt charakteriserande Akademiens
bestämmelse.

Det är väl i sin ordning, att vi främst hos Akademiens
erkändaste ljus söka att få veta hvad hon menar med sitt
valspråk.

Af de från Kellgren citerade orden lära vi icke hvad
snillet är. Han säger oss endast ett ord om dess genesis, der
han gör det till en produkt af en varm känsla för allt stort
och ädelt. Om man ock af allt hjerta instämmer deri, att
«utom henne fanns aldrig ännu på jorden en verkligt stor
filosof eller skald», så veta vi ej härigenom något om snillets
väsen. Han var alltför inspirerad af sitt begrepp om snillet,
för att inlåta sig i något theoretiserande deröfver, och
isynnerhet alltför högstämd att ens ihågkomma den s. k. smaken,
emedan allmänhetens menande om dennas betydelse måste för
hans känsla gifva sig tillkänna såsom alltför skeft och klent
att kunna föranleda någon slags vare sig hänförelse eller
spekulation.

Det var Leopold, som genast vid sitt inträde åtog sig det
prisvärda försöket «att utreda och fästa begreppen af dessa
ord och af deras inbördes förhållande.» Om det blef endast ett
försök, så synes detta icke vara hans skuld, utan en nödvändig
följd af det omogna i sjelfva den tanke, som alstrat
sammanställningen. L. ville åt denna och dess uttryck vindicera det
innehåll och den klarhet, de syntes behöfva. Detta försök
säger han dock «äga» en vida lägre förtjenst, «än de af
Akademiens dåvarande ledamöter redan gifna efterdömen», dem han
påstår utgöra «den yppersta Afhandling öfver Snillet och
Smaken». Med all respekt för dessa efterdömen, kunde de
dock ej gerna hafva den fullständighet och ordning, som till
sådan titel berättigat

En sådan afhandling söker deremot Leopold sjelf
åstadkomma. Han anmärker genast «tvenne hvarandra motsatta och
lika skadliga afvägar i begreppet om snille: nemligen vishetens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:17:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fcesamlade/6/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free