Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och ej blott lagobservation, är ett af de många gravamina
mot det ordinära förståndets sträfvande att genom
vetenskaplighet komma till heders. Hvårföre, då man tillåter den sinnliga
naturen att lyda lagar, dem vetenskapen — om den ock har
temligen stort sjelfförtroende i deras förmenta upptäckande
— likväl ej gör anspråk att stifta, har man mindre
betänklighet just när frågan är om den högsta form af natur?
Skil-naden mellan begreppet af snilleverk och af konstverk, från
denna synpunkt, vore emedlertid tydlig, ehuru icke omöjligt är,
att äfven snillet, eller rättare ett snille, dels af blygsamhet,
dels i förlitande på eller insigten af urlagarnas riktiga
trans-summering i konsttheorien, låter sig af denna till någon del
ledas. Ett alldeles falskt utdrag af dessa lagar är dock hvarken
otänkbart eller utan exempel. Dessas inflytelse på snillet skulle
vara menligt, om de för det äkta kunde förblifva annat än
pröfning på den öfverlägsna kraften och klarheten af de i
snillet sjelft gifna eviga lagar. Tillika äro dessa theorier, både
sämre och bättre, de må göra sig gällande såsom vetenskapligt
bokförda eller såsom konvention, en proba på de icke-snillen
som taga sin fåfänga för kallelse och förtjusas öfver sin
skicklighet att månfaldigt dekorera sina dockor med den rika
poesiens nyttjade kläder.»
«Är ej snillets innersta väsende receptivitet, sinne, för det
sig manifesterande enda högsta; åskådning af Guds
uppenbarelser i det sköna, det sanna, det heliga? Men detta sanna
snille kan vara olika i riktningen af denna receptivitet, och
denna olikhet måste framstå äfven i dess positiva sida, i
konstnärskapet. Det gemensamma i all konst är åskådliggörandet
af detta åskådade. Och med den s. k. skapelsegåfvan —
poesien i största mening — få vi ej, kunne vi ej förstå något
högre? icke egentligen produktion, utan reproduktion af det
som är i den inre verld, dit snillet är inlåtet, men som
syn-bargjordt för de öfriga måste hafva skenet af skapelse? Den
ena ser hvad för andra i det synliga är osynligt, och dessa
syner uttalar han i den plastiska, i den målande konstens ska-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
