Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mången skall dock, i och med sjelfva saken, förkasta
äf-ven det sjelftagna namnet. Detta ogillande är dock en ringa
del af det tadel, som kan vara att motse.
Jag hör i andanom mången vis och skarp man, som,
sannolikt applauderad af den stora publiken, yttrar sig ungefär
sålunda:
«Han vill skydda sig med den oskyldiga fantasiens
privilegier, och allt det der skämtet skall vara endast en lek
(hvilken, i parenthes, redan i och för sig är opassande för en man
af år och embete); men i detta skenbara osammanhang gömmer
sig likväl en genomgående tadelvärd syftning. Har icke här åter
den der Japhet — om hvilken hvarken kyrkliga eller profana
traditioner någonting ondt eller ridicult veta — synbarligen
med någon afsigt blifvit gjord till representant för en riktning,
som författaren vill bjuda till att nästan förlöjliga. Men
hvar-före valdes just han? Redan i förordet till denna edition af
Arken få vi veta det. Japhet har det missödet att gälla som
stamfader för Europas befolkning. Det är Europas
civilisation man vill åt. Är det icke möjligen derföre, att det är
lockande att synas sätta sig öfver till och med en kultur, som
allmänt erkännes icke blott såsom höjdpunkten af vårt slägtes
hunna utveckling, utan äfven såsom innebärande garanti för
dess ytterligare, förmodligen gränslösa, stigande? Och sedan
sättet af detta sökta förlöjligande! Ett hopande af de
barockaste anachronismer. Men just här råkar författaren att
omedvetet ridiculisera — sig sjelf. Är ej han, genom sin
sidvördnad för vår samtids många oskattbara hyllningsföremål,
sjelf en lefvande anachronism? Naivt är ock, att då han här,
såsom det vill synas, bereder plats åt diverse för hvarandra
främmande, och sannolikt utan någon tanke på Arken, ur
ärmen skakade artiklar, genom att nu skylla dem på djuren,
råkar att angifva just den låga origine, hvarom äfven deras
beskaffenhet synes bära vittne. — För det förnyade utgifvandet
af Arken har han visserligen sökt att i förordet gifva en slags
ursäkt, men huru otillfredsställande! Kunde den första editio*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
