Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om uppfostran till kitlkborgerlighet.
Första Segmentet.
Vi vete, att denna rubrik skall bos många, kanske hos de
fleste, göra vid första anblicken ett motsatt intryck af det, vi i
det hela åsyfte och äge hopp att slutligen åstadkomma. Yi
vete och beklage, att en viss stämpel af missaktning eller
nästan löjlighet fästat sig vid titeln kälkborgare, just genom den
inskränkta betydelse, hvartill den genom en slägtets egen
degeneration har degenererat, så att minst någonting ideelt deri
ingår. Vi vete, beklage och sätte oss öfver den fordom, som
hindrar så mången — just i följd af en sådan orättvis stämpel
— att skaffa rättvisa åt sanningens förnärmade höghet. Yåge
vi dock tro tidens glada tecken, så genomskimrar öfverallt i
den nya verld, som utvecklar sig, medvetandet af
mensklighe-tens sanna bestämmelse, aningen af det totalskick, som nämnde
titel en gång motsvarade, och, då tanken alltid har sin näring
i talet, begreppet i ordet, så synes man vänta på utsägandet
af detta ord, denna lösen, hvarpå det nya ljusets riddare
igenkänna hvarandra, och hvilket hittills såsom en tyst
andehvisk-ning, ett «Mac Benac», genomsväfvat de ovissa lederna, men,
klart utveckladt och utsagdt, blir för dem och för verlden den
öppna och eniga verksamhetens symbolum. Det förefaller oss,
såsom stode vid den Atlantiska oceanens ömse stränder en
längtande mensklighet uppställd, blickande ned på den sedan
årtusenden försvunna fullkomlighetens hemlandsö (himlen är ju
ej annat än ett corrumperadt hemland), som gaf oceanen sitt
namn och — försvann. Redan ser man genom de tunnare
vågorna det herrligare landet, der natur och inrättningar med
hvarandra täfla om förträfflighetens stora pris, fullt af
idealo-reala skönheter framskymta, men tyckes fåfängt arbeta att
fullkomligt och beboeligt framträda. En bindande makt håller
det ännu af afundsamma vågor öfversvämmadt; man ser sig
med oro omkring, om ingen finnes, som kan eller vågar utsäga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
