- Project Runeberg -  Chr. Er. Fahlcrantz' Samlade skrifter / Band 7. Vitterlek /
19

(1863-1866) [MARC] Author: Erik Fahlcrantz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ment. Skada, att af den förstnämnda så litet finnes, att de
senare så strängt måste anlitas. Men de tillåta ock mycket.
Man gissar, att Adam — nog inseende genialitetens vådor
och på sin vandring endast medtagande lugna gemiiter —
kunde verkliggöra hvad han tänkte. Man gissar, att detta
ursamfund icke var stort, endast 400 personer. Snart och
säkert mångdubblande sig, ägde det för sin renhets bestånd
den glada tryggheten mot yttre inblandning. Endast de
pålitligaste afgingo då och då såsom missionärer till utlandet,
dyrkades eller förföljdes, men sådde på en gång det bättres frön
och mytherna om det helga norden. Der bodde ljuset.
Religionen var för ändamålet passande inrättad, och ändamålet var
den enskildes trefnad och välbefinnande. Stridande intressens
försoning var hufvudsaken, men icke så svår, ty just på dessas
kugglika, ömsesidigt ingripande och tillvägahjelpande arbete var
allt beräknadt. Bytet af pengar och ära, af pengar och
lydnad, af ära och lydnad etc., var ursprungligen noga beräknadt
efter den befintliga personalens individuella behof af den ena
eller andra varan, och i mån af personalens tillväxt
inuppfostrades i hvarje fack ett proportioneradt antal. Ibland stretade
väl den ledsamma individualiteten emot denna handläggning,
men de härigenom uppkomna bekymmer och tillfälliga
aberrationer voro dock föga att räkna mot kraften och ordningen af
det stora hela».

japhet (under det han genomögnar fortsättningen af
manuscriptet).

Som här ett nytt Segment begynner — nemligen såsom
det synes, just kärnan, sjelfva uppfostringens lagar — vore väl
så mycket större skäl att göra åtminstone ett afbrott för denna
gång. Det kan ock behöfvas någon besinning, om och
huruvida någon fortsättning af uppläsningen bör ske. Min bestämda
åsigt är, att jag icke är fullt enig med mig sjelf, om jag vet
hvad jag om sjelfva saken eller om författarens person och
mening tänker. Hvad den förra angår, har jag önskat begära

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:17:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fcesamlade/7/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free