Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och man kan hora tydligt hur de snarka.
Min broder Döden yttrar ofta fruktan,
Att jag vill hysa dem för alla tider,
Men det är nu förbi, min tid är ute
Och jag dem återger åt lifvets stormar.
(Han tar kransen och går.)
Andra scenen.
(Två timmar senare. Hökarbod i Ephesus.)
MALCHUS.
Jag drömmer, det är säkert, men hur ljuft
Och hur ordentligt se’n! Jag vill ej vakna
Upp till det svåra, verkliga, som väntar.
Ack sluppe jag ock reflexionsförmågan,
Medvetandet, att det blott är en dröm,
Och minnet utaf Decius tyrannen,
Som ligger som en mara på mitt bröst! —
Jag ligger här i Kelions grotta, vet jag,
Och tillslöt för en timme se’n mitt öga,
Och drömde genast, att jag vaknade
Och blef af Max till staden återskickad
Att hemta matsäck för vår svåra resa.
Knappt drömmer jag mig utom kulans väggar,
Förrn vakna bilder af vår gårdagsvandring,
Den väg som jag väl aldrig återvänder,
Förklarade mig möta vid hvart steg
Af fantasiens guld förskönade.
Den nakna klippan bär en skog, och rosor
Och palmer helsa skuggande, der nyss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>