Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så allmänt eftersagda frasen, att «det dunkelt sagda är det
dunkelt tänkta», få tillgodohålla betydande modifikationer? Gör
sig ej denna dom sjelf skyldig till det dömda felet? Finnes
här klarhet i någondera: i tanken och i dess uttryck? Är det
ej möjligen just ett af de många uttryck, som genom sjelfva
sin oklarhet vilja vinna tankedjupets ära och vunnit den? I
frågan, huruvida något är dunkelt sagdt, ligga tvenne frågor:
är uttryckets förhållande till tanken i sig eller i förhållande
till en gifven fattningsförmåga oklart? Det förra skall väl
vara meningen, ehuru den allmänna inskränktheten, hvilken dock
sätter sig sjelf såsom normal, anser hvarje uttryck af en
djupare tanke hafva dunkelhetens synd.
I anledning af den i förra brefvet införda (förmodade)
kritiken — hvilken torde synas hafva för afsigt att afväpna
eller besticka en grundligare, särdeles i hvad som angår
klagomålen mot mina skrifters polemiska karakter — kunde vara
mycket att säga, men som egentligen blefve en amplification
af den redan begagnade satsen: «facit indignatio versus».
Indignationen gör dock icke endast vers, utan äfven mycket
annat. Sådant gäller så väl om den ädla som den oädla
harmen. Kanhända kan allt det bästa, som i verlden blifvit sagdt
eller gjordt, härledas från någon form af ädel harm öfver en
det dåligas vunna eller sökta makt. Detta motiv är, i följd
af myckenheten af det som med rätt eller orätt kännes såsom
ondt, så allmänt att jag ej fruktar egoismens skuld, då jag
från sådan grund härleder både att jag såsom förf. framträdt
och att jag gjort det så. I åtskilliga af mina skrifter torde
detta vara sjelftydligt. Så just i de af bemälde kritiker
tadla-de arbeten, t. ex. mot en viss litteratur af djupt osedlig
riktning, men hvilken dock hade beskyddare inom den
vidsträcktast verksamma press och derigenom hotade det allmänna
tänkesättet; så mot Rom, då dess ombud synbarligen eftersträfvade
en skadlig inflytelse hos oss; så mot Straussianismen af
enahanda anledning. Men äfven i sådana arbeten, der den
anti-thetiska sidan icke lika klart framstår såsom den egentliga, var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
