Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han lefver för sitt folk; af politik
Sin hand han offra vill, fastän hans själ —
Du vet det bäst — af andra känslor fylls.
Min krona söker han, och ej mitt hjerta;
Hvi steg hans kärlek eljest med Karthago?
O, när den arma Dido blygt begärde
En oxhudsvidd af Afrikas monark,
Var hon då mindre älskansvärd, än nu?
Han drömde då ej om så klippska fingrar,
Som af en oxhud bilda republiker. —
Din var förtjensten; din ock lönen blifve.
Jag har läst rätt — din blyga rodnad jakar,
Min upptäckt så din tystnadsed bevakar.
bramarbas (inträder).
Hans höghet prins Ascanius, nämnd Julus,
Ber att sin lilla höflighet få göra.
DIDO.
Han är välkommen, såsom morgonskyn,
Af hvilken solen speglas och bebådas!
(Bramarbas af.)
ascanius (med en krans och verser).
Ers majestät, jag straxt skall ha den äran;
Men till en början står prinsessan högst.
(Till Ånna.)
Tingens svar ju äro sanna
Uttryck af naturens lag;
Derfor svaras ock i dag
Alla frågor blott med «Anna».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
