- Project Runeberg -  Chr. Er. Fahlcrantz' Samlade skrifter / Band 7. Vitterlek /
137

(1863-1866) [MARC] Author: Erik Fahlcrantz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag lemnar åt publiken att fylla rimmet. — Men, efter
vi åter tala om rimmet — hvar finnas väl större förbrytelser
mot de enklaste råd, de bestämdaste varningar, jag i detta
afseende redan sökt hos eder inskärpa (H. 2, sid. 47 ff.)} än
just i det der poemet «om nyttans gagnelighet»? t. ex.:
»Uppfyllen, dödlige, de pligter, som I måsten,

Om äfven pligtens tvång blir tyngre, än en gråsten.»

Och på ett annat ställe:

«De höga Nornor, våra ödens väfverskor,

Ge lag så väl åt den, som styrer tusen länder
Och uti purpur går, som äfvenväl åt den der,

Som styrer knappt sig sjelf och går i näfverskor.»

Tankarnas obestridda förträfflighet, reflexionens djup, lärans
höga värde, o. s. v., upphäfva icke det lika vigtiga behofvet
af det formella, såsom vilkor för total fulländning. Det är ej
nog med de rimmande stafvelsernas bokstafliga identitet.
Motsvarigheten bör sträcka sig äfven till accent och isynnerhet
qvantitet, och icke, såsom i anförda exempel, låta spondeer
rimma mot trocheer och jamber, daktyler mot amfimakrar, o. d.
Att låta en stafvelse med accentus gravis rimma mot en med
acutus (Ett sådant fel undgick förf. till «den 27 Juli 453»
att begå, men genom ett skriffel, — sid. 80 sista ordet —
ty meningen var tydligen att skrifva: «svärmen».) är dock en
så vanlig licentia, att dess förbjudande nästan kan anses såsom
ett pedanteri. — Några skalder hafva en motsatt bristfällighet.
Eimmen kunna hos dem vara förträffliga, men det
mellanliggande innehållet falskt eller haltande. Vid val af exempel
härpå kommer jag i embarras de richesse, hvarur jag bäst
befrias genom att icke välja, utan hänvisa till flitig läsning af
vår poesi i allmänhet, särdeles af belönade skrifter, emedan man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:17:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fcesamlade/7/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free