Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bland egenheter — de må nu härröra af obekantskap med
dels rationella dels konventionella lagar inom vitterheten eller
af en nyck som möjligen vill vara genialisk — har här en
dramatisk författare valt eller tillåtit sig en omkastning af de
primitivaste former, en transposition, som uppoffrar innehållet
åt hvad jag ville kalla en vilsekommen poetismus. — Är jag
förstådd P
REINECKE.
Möjligen icke af alla. Ett exempel skulle kanske gifva
den nödiga klarheten.
JAPHET.
Nå väl! Vi kunna här taga början af (läser)
TREDJE AKTEN.
(Ridån går upp — och soln går ned. I lågor
Stå haf och himmel. Gyllne tretornsborgen
Bekröner venstra, framåtböjda klippan,
Som, herrskande och mörk, står lik en påfve,
Och böljan kysser darrande dess fot.
Högt upp mot fästet fladdra molnsylfider
Ljuft rodnande för solens afskedskyssar.
En stilla flod framsmyger längs theatem,
Så klar, att man, från tredje, fjerde raden,
Kan se ranunkeln växa på dess botten,
Makrillen leka, perlemusslan glänsa.
I hafvet faller den från mossig klippdam
Inunder spången, byggd för laxens ljustring.
Ej stör en annan bro den öppna vyen,
Men flodens grannar, då besök de vexla,
Dels taga vägen kringom första raden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
