Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
böjelse stod naturligtvis sjolifvet ganska lockande. Af kaptenen
medtagen, men snart trött äfven vid detta lifs mödor och
beroende, fick han å en i hafvet nedsänkt skeppalucka försöka
sin lycka pä egen hand och gungades sä till en främmande
kust, der hans första möte var ett par gastar, stadda i slags*
mål rörande en under deras lifstid ouppgjord penningeafiar.
Genom att liqvidera denna vann vår hjelte nu så den
räddades tacksamhet, att denna förband sig att på kallelse göra
återtjenst vid möjliga behof. Snart anhållen af några röfvare,
vann han dessas gunst genom att presentera sig såsom en
förrymd »mästertjuf» och att gifva en diktad hänvisning på en
lätt åtkomlig konungslig skatt. Under det så bortnarrade
bandets frånvaro genomsökte han nu deras egna skatter och
fann bland dessa äfven den röfvade prinsessan och flydde med
henne till landets hufvudstad, der de gingo ombord hos en
äfven dit anländ Armenisk sökande kapten. Denne,
naturligtvis begärlig att åt sig värfva fyndets ära och lön, ser snart
prinsessans kärlek till sin räddare, åt hvilken hon redan af
tacksamhet stickat en pung af sitt eget hår. P. B., som ser
sitt lif i fara, förnyar sin skeppsluckefart, kommer till samma
kust som förra gången, återträffar den obligerade »gasten», som
nu på begäran transporterar honom till Armeniens hufvudstad,
der han lyckas få engagement hos konung Elmansibs
lifsko-makare och med gastens biträde utför en lika underbar som
angelägen reparation å konungens kronstöfletter och
grundlägger derigenom stor ära, förtjenst och ynnest hos Hans Majestät
och alla Bikets store. Emellertid inlöper kaptenen med den
till tystnad tvingade prinsessan, hvilkens förtviflanstårar vid
ankomsten uttydas såsom glädjens. Kaptenens anspråk
erkännas och bröllop utsättes. Till detta fordras äfven
brudskor och P. B. blir konstnären. I en skomakaregesälls
skepelse lemnar han arbetet till bruden, som, då hon skall göra
liqviden, i pungen igenkänner sitt eget hår under det P. B.
stryker sitt ur pannan och faller i Clelias armar. Den
öfver-raskande och öfverraskade fadrens vrede och okunnighet skin*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
