Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Midtemot två stora speglar, hvarunder stodo förgylda
trefot sbord med marmorskifvor, hängde salig kapten von Horsts
porträtt jemte tvänne äfven bortgångna söners. Allt hviskade
likväl om längesedan förg&ngna bättre dagar; men det hela
röjde en ton af ordning och trefiighet, som gjorde vistandet
här ganska behagligt för de f& vänner, med hvilka fru von Horst
umgicks. Hon var ett fruntimmer, som, äfven under sv&rare
dagar, förstod att beh&lla en behaglig värdighet, ett sätt som
väl klädde henne; och mängen erinrade sig ännu samt
försäkrade att få fruar uppträdde fordom med mera smak vid
bordet eller i salongen än fru von Horst, på den tid hon och
hennes man lefde i verlden. Men redan öfver ett tiotal af år
hade det nuvarande ensliga lifvet fortfarit. Fru von Hors!
hade i hög grad pröfvat lyckans skiften. Hennes mans och
söners död följde tätt på hvarandra. Affärerna voro icke i bästa
skick, och för henne återstod endast en knapp pension jemte
det lilla huset med trädgården. Hon var dock nöjd under
sina bekymmer, ty hon egde ännu ett barn qvar. Och denna
enda klenod, som hon räddat vid sin lyckas skeppsbrott, var en
god adertonårig dotter, hvilken nu utgjorde hennes stolthet och
hopp.
”Maria!” sade modern, under det hon åter upptog sin
stickstrumpa och blickade öfver till den sidan af rummet, der
den intagande flickan, det mest hulda och älskliga väsende,
satt, vid ett litet bord, med ena handen stödd mot hufvudet
och med den andra tankfullt vändande bladen i en bok,
hvar-ur hon läste högt.
Vid den välkända rösten uppslogos de vackraste mörkblå
ögon, men liksom af omedveten drift halkade dessa först
Öfver pendylen, Innan de mötte moderns. Hastigt nedslogos de
åter, och knappt hörbart hviskade dottern: ’ Mamma ro-
pade ?”
Ja, mitt barn**, återtog fru von Horst, ”jag ville fråga
dig hvårföre du läser så otydligt i afton. Jag tror du får
sätta dig närmare bit.”
”Ack, vid kakelugnen är det mig omöjligt att läsa för
värman!” svarade Maria hastigt och återtog sitt arbete med
en liten harskning till befordran af mera klarhet i rösten.
Läsningen gick lyckligt och bra intill klockan tre qvart till 6;
men då slog hon hastigt igen boken, steg upp, och utropade:
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
