- Project Runeberg -  Waldemar Klein. Novell /
45

(1861) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De qvarblifna hade ännu ej hunnit gifva lnit åt sin
förundran, då dörren öppnades för att insläppa madam Walbergs
välfödda person, åtföljd af den efterlängtade kaffebrickan.

”Välkommen, välkommen! Hvad tänker mutter på, som
låter oss sitta här och förgås af längtan, först efter henne sjelf,
såsom tillbörligt är, och sedan efter hennes egen lilla blanka
guldgosse, allas vår älskling? Se så, sätt honom nu vackert
ned!” bad en af herrarne, under det den andre undanröjde en
mängd böcker från en stol och bjöd gumman sitta.

”Nå, det må jag säga — herrarne äro då i dag förbåldt
artigal” sade madam Walberg.

”Alldeles icke, alldeles icke. . . Men säg, mutter lilla,
hvad har vår gamle herre fått i hufvudet i dag? Han var
ju utstyrd som han skulle stå brudgum!” anmärkte den ene.

”Och konfys se’n till den grad, som öfvergår alla grader!”
inföll den andre.

’’Nå, herrarne göra så många frågor på en gång — låt
mig i guds namn få tid att reda mig!” Det syntes tydligt att
madam Walberg endast ville pina dem genom sitt dröjsmål och
derigenom gifva mera vigt åt sina meddelanden.

”Kära, bästa, allra sötaste madam Walberg, vi förgås af
nyfikenhet! Under de fem år, vi varit tillsammans, har gubben
aldrig öfverstigit tröskeln till denna sin helgedom utan i
nattrock eller hvardagsdrägt. Och hans ovanliga uppförande —
skynda att säga oss sanningen!”

”Nå, om ni 1 of var tiga, så får jag väl berätta er att här
kommer en stor förändring att föregå i huset. Jag har länge
sett att det var ugglor i mossen, ty mången afton har jag hört
honom sucka, så att det riktigt gått mig till hjertat. och
der-vid yttra: ,Allt är dock så ensligt och tomt! Det kunde
vara annorlunda, om’ ... Så har han börjat många gånger och
alltid slutat vid om. Men i går afton lossades hans tungas band.
Just som jag skulle bjuda honom god natt, sade han: ’Stan-

na lite, madam Walberg! Ni har nu i tolf år till min
fullkomliga tillfredsställelse förestått mitt hus, men detta är ändå
ej nog för mina önskningar. Lifvet för en ensam man är tomt,
och jag längtar efter en deltagarinna, som vill och kan
förmildra dess mörka sidor och göra det gladare: med ett ord jag
ärnar gifta mig. Flickan är ung och oerfaren. Derföre är
min önskan och begäran att madam Walberg hädanefter som
hittills vill blifva regentinna i köksdepartementet och hofraä-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:18:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fcewklein2/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free