- Project Runeberg -  Waldemar Klein. Novell /
71

(1861) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

"Mycket förbunden!” genraälte Julie leende. "Om
grunden just icke är god, &r det åtminstone icke baronens fel....
Men," tillade hon afbrytande, "det vore ett stort nöje för
Gustaf, om ni en stund före supén tittade in till honom. Han
längtar efter sin reskamrat.”

Baronen iakttog vinken och afiägsnade sig jemte herrarne.
Gustaf hade visst icke yttrat någon längtan efter honom, men
Julie ville för i afton dämma strömmen af hans vältalighet och
tillgrep derföre det naturligaste medel, som föll henne in.
Egentliga orsaken var en oredig känsla af pligt, som bjöd henne att
icke lyssna till detta språk.

"O, att Waldemar vore här!” suckade hon. "Han är
gruf-ligt kall, och baronen är visst icke farlig. Jag behöfver ej
neka mig nöjet af att finna en så ringa ersättning som ett
oskyldigt galanteri. Men Waldemars grundsatser äro stränga
i detta afseende, och mig tillkomme det väl som hans fästmö
att derpå göra afseende. .. fästmö — detta uttryck är i vårt
förhållande ieke det rätta, tror jag, ty att icke allt är som sig
bör har jag bemärkt, mer än jag för mitt lugn finner
nödigt ... Vore det annorlunda .. Dock som det nu förhåller sig,
finner jag ryttmästaren vara en rätt välkommen afiedare för den
ledsnad, som plågar mig."

Sålunda tvistade pligt och fåfänga med hvarandra, och den
senare behöll platsen våsom vanligt.

10.

Vi återvända till Waldemar och göra honom sällskap på
borgmästarens soaré.

Själen spänner alla sina b’af ter till
flykt oeh längtar efter morgonens
vingar.

Bulwbr.

Början af juni var inne. För Waldemar framskredo
veckor och månader lika enformigt. Hans läkarekall gaf honom
tillräcklig sysselsättning och skänkte honom äfven en och annan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:18:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fcewklein2/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free