Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Ganska sant!” yttrade borgmästarinnan till sin granne, en
stor välfödd dam i långschal, hvilken släpade ned på golfvet,
och med hufvndet nedtyngdt dels af sitt stora nyhetsförråd
och dels af de små berg af kanonlockar, som hängde på
hvar-dera sidan om örat, alltsamman underlydande vasaller till den
stora barett, hvilken betäckte hufvudet, lik en jätte, som höjer
sig på ett par dvärgar, dem ban begagnar till fotapall.
”Ja, det är på min heder alltför sant! En riktig
galenskap att en så obemedlad flicka vill tala om sitt hjerta, en
sak, min kusin, som knappt de rikaste arftagerskor, åtminstone
nu för tiden, få taga i betraktande!”
”Ja, men är det ock sant?" frågade en liten uppoäsig fru,
blott för nöjets skull att blifva vederlagd.
”Hvad — om det är sant!” utbrast frun, hvilken lemnat det
meddelande, hvaröfver de andra nu yttrade sig, och vid dessa
fem ord darrade jätten på hennes hnfvud, anande att en vulkan
skulle utbryta, hvilken i sin häftighet hotade att lösrycka äfven
honom från sin upphöjda plats. Men allt aflopp lyckligt. Den
goda frun snusade två och hostade tre gånger, hvarefter hon
med beundansvärd fattning böljade:
"Jag plägar aldrig omtala något, det jag ej känner med
visshet. Madam Walberg, som jag sjelf för många år sedan
rekommenderade åt vår hederlige Billing till hushållerska och
hvilken stundom besöker mig, har omtalat hvart ord- Under
den långa sjukdomen, som var idel tillgjordhet, uppehöll
gumman von Horst honom med fagert prat, och då hon nu skall
vara frisk ooh han yrkar på ett afgörande svar. yttrar den lilla
gåsen att hon, om hennes mor så befaller, icke kan neka att
lemna sin han d, men att hon ej eger förmåga att befalla
öf-ver sitt hjerta, hvilket aldrig kan tillhöra honom."
Härvid drogo damerna spotskt på den krökta läppen, och
borgmästarinnan frågade: ’Nå, hvad säger modern?”
”Hon har försökt, som man lätt kan tänka, att ställa sa*
ken i ordning, men Billing vill icke att flickan skall öfvertalas.
Och detta är visserligen rätta sättet att utan väsende komma
till målet. Han uppfyller det bortskämda barnets minsta
önskningar samt har till och med i dessa dagar lagt sig ut hos
fru von Horst, så att flickan skall få sin vilja fram och på en
månad besöka en vän, jag mins ej hvar. Och genom denna väl
beräknade godhet har han vunnit mycket i den unga damens gunst.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
