- Project Runeberg -  Waldemar Klein. Novell /
83

(1861) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att hennes ödmjuke tjen are erkäftner sin djerfhet och bönfaller
att åter blifva upptagen till nåder! Han lofvar och bedyrar,
att om han någonsin skulle kunna vinna sin herrskarinnas
ynnest till den grad att han finge uppvakta henne såsom hennes
förklarade tillbedjare, ville han aldrig hysa så ogudaktiga
planer som att afiägsna den, hvilken för det närvarande står
emellan honom och hans förhoppningars mål lik en mörk hotande
sky mellan solen och den, som otåligt väntar sitt lif af dess
strålar.”

I detta poetiska vältalighetsmönster öfverträffade baronen
sig sjelf. För att desto mera förhöja verkan deraf, böjde han
med den mest smakfulla djerfhet sitt knä mot jorden och skic^
kade Julie en blick, hvilken kunnat antända ett vida mindre
brännbart ämne än det hjerta, som den var ärnad att besegra.
Hon räckte honom leende handen och sade obesväradt: ”Stig

upp för all del, bästa baron — marken är fuktig, och skola
vi ändtligen spela komedi, kan det likså väl ske inne i
salongen som härute i aftonkylan.”

Baronen fann rådet godt och hörsammade det genast.
”Som ni vill, hänförande Julie ! Mig är det likgiltigt hvar vi
spela, blott våra roler icke åtskiljas.” Han tryckte härvid med
så glad tillförsigt hennes hand liksom han på rent allvar fått ja.

Detta var mer än Julie ansåg sig kunna otadladt uppföra
på galanteriets räkning. Hon blef derföre hastigt allvarsam,
drog sin hand tillbaka och svarade temligen kallt:

”Lita ej derpå — ni kunde bedraga er, mm baron!”

Om baronen fått ett kallt duschbad vid ett tillfälle, d&
han varit plågad af stark värma, hade kylan deraf ej kunnat
jemföras med det duschbad, hvarmed han nu alldeles oförberedt
hugnades. Väl hade han många gånger funnit att ingen
barometer vore mindre att lita på än den, som visade graderna af hans
herrskarinnas omvexlande lynne, men så hastigt hade den aldrig
sjunkit. Baronen hade fallit ned från öfversta våningen af sina
luftslott till sjelfva trossbotten, der han förvarade aflagdt skräp.
Under det han nu stökade omkring härstädes, träffade han på
en artikel, ditkastad förmodligen genom misstag, emedan den
begagnades så sällan. Nämde artikel plägar gälla och gå under
namn af eftertanke. Den kom nu så väl till pass att baronen
med all varsamhet upptog den och var under en hel qvart till
den grad fördjupad deri, att Julie fann tiden högst ledsam och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:18:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fcewklein2/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free