- Project Runeberg -  Waldemar Klein. Novell /
132

(1861) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Aterbliok.

Mörka dagar mörkare dagar båda,

Daggens perlor skifta i hvita frosten,
Vaknadt öga blickar och ser och undrar:
Bedan nu vinter!

G. R.

Tre år hafva förflutit sedan de i föregående blad
skildrade händelserna egde rum.

Brukspatron St—hal sof, sedan balftannat år tillbaka,
dödens djupa lugna sömn. Lycklig han. som kämpat ut, innan
lifvets svårare stormar af skakat bladen på det lutande trädet!
Gustaf St—hal hade tagit Knapergården i besittning. Han
blef icke bedragen på sitt paradis, ty med Karolina, som i
huld omtänksamhet lefde blott för sin mans önskningar, blef
det omöjligt för den gamle ormen att insmyga sig der.
Likväl hade han ännu en önskan ouppfylld, ty det fanns ingen
arfvinge till hans namn och förmögenhet.

På Brunkenäs lefde inspektor Lindman och gamla tant
’Lisa Greta stilla och lugnt under vintern. Om dagarne rökte
han sin pipa hos tröskfolket på logen, och hon vandrade fram
och , åter mellan mjölkbunkarnes residens och kakelugnsvrån i
sin egen lilla kammare. Aftnarne fördref det gamla paret med
ett parti mariage eller piket. Under somrarne var der mera
lif, ty då kom doktor Klein med sin familj från W— att der
tillbringa ett par månader, och då företogos ständiga
lustfärder emellan de bägge egendomarne. Emellertid tycktes
brukspatronen ej kunna undertrycka en suck af afund och hans
unga fru en tår, då de sågo doktorns båda blomstrande barn.

Brink egde en egen icke obetydlig egendom. Äfven han
var lyckligt gift och lefde på en högst vänskaplig fot med de
båda familjerna. Han var och förblef unga brukspatronens
högra band samt behöll i denna egenskap ännu alltid ett rum på
Knapergården, hvilket genom sitt namn af rBrinks rum”
till-kånnagaf att han ej der ansågs som främmande. Fru Brink
var ett bildadt, förståndigt fruntimmer, hvars sällskap behaga-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:18:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fcewklein2/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free