Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de alla, ty hon rar begåfvad med den lyckliga förm&gan att
knnna så der temligen lämpa sig efter andras smak och tycken.
Men bum stod det då till med baron yon K— øcb hans
nnga friherrinna? Straxt efter giftermålet, då den stora
hemgiften hvilade i rena klara vexlar samt bankosedlar i bundtar
inom ryttmästarens väl låsta schatull, voro alla både den unge
och gamle brukspatronens böner att qvarhålla det nygifta
paret fruktlösa. De skulle först under hösten företaga en resa
för att besöka baronens få slägtingar. Nå, det fick vara, ty
huru kunde man väl tillhöra den fashionabla verlden utan att
på samma gång man gifte sig äfven göra en resa! Men
härtill inskränkte sig ej ryttmästarens syften. Han lät derföre
sin svärfar mycket artigt förstå att han, för att göra sin Julie
ett nöje och för att upplifva hennes ofta nedslagna lynne, hyrt
en våning i hufvudstaden för instundande vinter.
”Hvad fan är det för spektakel?” frågade gamle pappa
bestört. ”Jag menar Knapergården har gått an för Julie
hittills. Derföre tycker jag det äfven härefter är onödigt att
resa till Stockholm för att muntra sig. Byggningen på
Möl-lerupp är snart färdig — då flyttar Gustaf dit och sedan,
tänker jag, har ni här utrymme nog.”
”Utan all fråga, min ärade herr svärfader, men det är
blott öfver vintern vi blifva borta: sedan äro vi mer än glada
att åter få komma hem och tillbringa den vackra årstiden på
landet.”
”ödmjuka tjenare, det tror jag nog! En vinter i
hufvudstaden kostar vackra fyrkar, hvarföre återresan om våren så
der temligen följer af sig sjelf, liksom natten efter dagen. Men
det hade icke varit ur vägen om bror på förhand omnämt
sina planer, ty jag säger rent ut att denna icke behagar mig.”
Ryttmästaren var nog grannlaga eller kanhända för slug
att icke reta sin svärfader genom motsägelser. Han yttrade
blott med mycket undseende det han var ledsen att saken icke
kunde ändras: våningen var redan hyrd.
”Ingenting annat,” svarade bruksherrn, mycket fogligt
stämd mot sin måg, för det att han ej blifvit ond öfver hans
förra icke synnerligen fina yttranden, ”ingenting annat? Det
skall bror icke oroa sig öfver! Jag betalar hyran och gör
det med mycket nöje, ty en aning säger mig att det blir
min dotters olycka på ett eller annat sätt, om hon får denna
sin önskan uppfylld.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
