Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lifva en fläkt af den flyende anden. Dä hon uppslog ögonen,
var hon vid full sans. Maria satt på ena sidan med den
djupaste smärta och bestörtning målad i sina ädla drag, odh på
hennes knä Julies lilla dotter. Waldemar stod på andra sidan
i djup rörelse och spänd väntan.
’’Nu är det förbi I7* hviskade hon sakta. "Maria . . .
Waldemar . . . jag anförtror åt er vård det käraste jag eger, mitt
barn. . . Helsa Gustaf och hans Karolina"..........ett långt af-
brott. . . . "Trösta min man! Jag vet att han på sitt sätt skall
sörja öiig......: Tacka Brink för hans vänskap — den har
varit mig dyrbar. Och låt min Hortense aldrig glömma sin
arma mor, hvars enda sällhet hon varit” .... En djup tystnad
inträdde, afbruten endast af Marias snyftningafr.. .
"Waldemar!"-ropade Julie hastigt och med styrka. Han lutade sig ned —
hennes bhck log frid emot honom — sakta tryckte han
en-kyss på de förbleknade läpparne. 1 denna kyss, lifvets och
dödens förbund, utandades Julie St—hal den sista sucken af
sitt glädjefattiga lif.
"Se, mamma har somnat!’* sade den lilla och ryckte
Maria i klädningen. ’*Goda främmande fru väck henne! Horten-
se vill ej vara ensam med dig."
Högt gråtande tryckte Maria den oskuldsfulla engeln till
sitt bröst.
"Kom, min lilla, och följ med mig!" sade hon smekande.
"Mamma önskar att du skall se dina små lekkamrater. Klein
hade uppstigit. Med manlig sjelfbeherrskning qväfde han sin
känsla, tog den åt hans vård anförtrodda späda varelsen på
den ena armen, bjöd sin vacklande hustru den andra och
lem-nade med dröjande blick den förklarades hvilorum................
Åtta dagar efter denna sorgliga händelse anträdde doktor
Klein med sin familj resan till Knapergården. Den svarta
likvagnen, söm inneslöt friherrinnan von K—8 jordiska hydda,
följde eftér på af stånd. Brink, som genom ett ilbud blifvit
underrättad om dagen, då det sorgliga tåget skulle inträffa,
mötte på halfva vägen. Hans rörelse var lika djup och sann
som den visade sig lugn och omfattande. Han öfvertalade
doktorn att nu hastigare fortsätta resan för sin omgifnings
skull och följde ensam den dyrbara vännen till S—aryds kyrka,
der hon bisattes.
Högtidlig och praktfull var begrafningen. I processionen
gick ryttmästaren i djup sorgdrägt, men det är troligt att sor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
