Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om de historiska förberedelserna till operadramat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
débats, t. Wettspiele) ej intaga en så alldeles ovigtig plats
i dramats utvecklingshistoria. Ett annat slag af
embryoniskt drama[1] utgjorde de s. k. pastoretas, hvilka genom
sitt namn antyda ett, om än obetydligt, förhållande till det
utbildade herdedramat, hvartill vi längre fram skola
återkomma. Ett vidare stöd för ingåendet af ett dramatiskt
element i den sydfranska medeltidspoesien kan hemtas af
namnet “contrafazedores“, som les jongleurs gerna gåfvo
sig, äfvensom de af samtida latinska skriftställare
betecknas såsom “mimi“. Ja, inom den provençalska literaturen
finnes till och med en — visserligen mycket liten —
dramatisk afdelning, omfattande förnämligast Adam de la
Halle’s (i senare hälften af 13:de århundradet) små s. k.
“Grieux“ (= jeux), bland hvilka det lilla idylliska
sångspelet “Robin et Marion“ ådragit sig och äfven förtjenar
stor uppmärksamhet. Man vet äfven att det uppförts vid
en hoffest i Neapel år 1285[2].
Ett egendomligt och icke oväsentligt bidrag till en tids
kulturhistoria erbjuder historien om de fester, i hvilka denna
tid funnit sin förlustelse. De äro betydelsefulla
värdemätare på tidens smak och gifva ock en ganska klar anblick
i hennes egendomliga lif. För oss här är dessa festers
historia så mycket vigtigare, som de varit vägbrytare för den
kommande operan. Vi hafva förut påpekat det allegoriska
draget hos dessa fester; i norden antog detta allegoriska
drag vanligen prägeln af en otymplig och outgrundlig
symbolik; bland de romanska folken åter, och i all synnerhet
hos Italienarne, hvilkas medfödda och genom bekantskapen
med den nyuppväckta antiken renade plastiska formkänsla
lärde dem att äfven här tillämpa skönhetens lagar, erhöllo
de annars så torra allegorierna en fläkt af personligt lif.
Ofta sammansmälte äfven allegorien till ett med allbekanta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
