Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om de historiska förberedelserna till operadramat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denne ödmjukar sig inför Gud i bönen, hvarpå en engel
Tisar sig och lofvar framgång. G. tackar för det utlofvade
biståndet, men — frågar han förvånad, då en mängd
soldater inkomma på scenen —
“Questa nuova gente onde ora viene?41
Jo, svarar han sjelf:
MSolo da Dio, autor d’ogni mio beneu.
Fältherrenaturen tar emellertid ut sin rätt, och “voltatosi
a questi soldati venuti mirabelmente11 håller han ett af
krigiska termer späckadt tal i fyra stanzer. Drabbningen
förnyas och den fientlige konungen tillfångatages.
Scenen är åter vid det kejserliga hofvet. Gallicanus
återvänder och förkunnar att han segrat, men tillika att
han ämnar draga sig tillbaka i ensamheten och blifva
eremit. Den ålderdomssvage kejsaren öfverlemnar regeringen
dt den ähte af sina söner, och efter några visa. råd och
förmaningar lemnar han skådeplatsen.
Nu påskyndas handlingen mer och mer. Den nye
kejsarens regeringstid affärdas på inalles 12 stanzer; Julianus
Affallingen blir hans efterträdare. Förföljelsen mot de
kristne börjar. Giovanni och Paolo blifva de första offren.
Derefter drager Julianus mot Partherne. Yid den väg, der
kejsaren har att framtåga, uppenbarar sig Jungfru Märia
of-vanför helgonet S. Mercurio’s graf och uppbesvärjer denne
att skydda den kristna tron, genom att mörda den
anryc-kande kejsaren. Det döda helgonet utför sitt uppdrag, och
Julianus dör med de historiska orden:
“O Cristo Galileo, tu hai pur vinto*.
Om, såsom af denna redogörelse synes, det hela är
föga dramatiskt, torde dock detta festspel temligen vål
hafva motsvarat sitt ändamål. Det gifver anledning till
utvecklande af behörig prakt; en from, lyrisk prägel är
påtryckt hela detta omvändelsedrama. Hvad roll musiken
spelat deri, är ej lätt att angifva; blott på ett ställe
förekommer uttrycklig uppgift om sång (prinsessan Constantia’s och
Gallicani döttrars lofsång efter de senares omvändelse).
Antagligen har Lorenzo’s tyske kapellmästare Heinrich (“Ar-
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
