Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om de historiska förberedelserna till operadramat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
just .genom kontrasten med kostymen sä mycket bjertare
sticker fram ur de näpna bergeriema; herdedikten har pä
detta sätt ofta blifvit hvad en författare (Klein) elakt, men
träffande kallar wein Spielen der Unnatur mit der Natur*1.
Dock, — denna ytterlighet tillhör en senare tid än den,
med hvars literära alster vi nu ha att sysselsätta oss. Hos
den första italienska renaissancen var det mera kärlek och
beundran för den pånyttfödda antiken, än nägon annan
be-vekelsegrund, som föranledde till upptagande af den
pastorala poesien. Boccaccio börjar med sin **NinMe d’Ameto**
den långa raden af herdeposiens utöfvare inom Italien;
genom Sannazaro’s “Areadia “ stadfästes pastoralens inflytande
och betydelse. Den första moderna framställningen af
pastoralen i dramats form tillskrifves vanligen Agostino
Bec-cari (hans “Sacrifizio* år 1554); men vi måste dock
härvid häfda Poliziano’s rätt, för så vidt man med “favola
pastorale** menar ett drama, som fotar på herde- och
natur-lifvets grund och botten.. Detta gör “Orfeo**, åtminstone
i do tre första akterna.
Vi hafva förut nämnt den oerhördt korta tid, inom
hvilken “Orfeo** författades. Stycket har derigenom
väsentligen karakteren af improvisation och måste ur denna
synpunkt bedömas. Poliziano har sjelf i sin tOlegnan till Carlo
Canale angifvit den måttstock, efter hvilken han ville hafva
sitt arbete uppskattadt: “la Fabula di Orfeo — — — a
requisizione del.nostro reverendissimo Cardinale mantuano,
in tempo di due giorni, intra continui tumulti, in stilo
vulgäre perché dagli spettatori tusse meglio intesa, avevo
com-posta“; derföre är också densamma “merita d’essere esenta
della commune legge“ *). “H reverendissimo Cardinale “
var Francesco Oonzaga, som år 1472 höll sitt intåg i Mantua,
hvilken märkliga tilldragelse naturligtvis borde firas med
*) För denna nndersökning har hufvndsakligen begagnats en upp-
laga af »Orfeo», »alla sua integritå e perfezione ridotta — di padre
/re-neo Affb».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
