- Project Runeberg -  Den siste rikskanslern och hans döttrar samt andra gustavianska minnen /
24

(1927) [MARC] Author: Carl Forsstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

odeladt smickrande art. Med sin spensliga figur och
sitt stora huvud väckte han i den hermelinsbrämade
talaren, sin väldiga peruk och serafimerkraschanen mera
löje än respekt, och ej heller i avseende på
själsegenskaper motsvarade han de anspråk, som av gammalt
ställdes på herrar riksens råd. »Gubben med peruken»,
som han spefullt kallades, hade visserligen även han
sina goda sidor, såsom arbetsamhet och ordningssinne,
och Elis Schröderheim lovordar i sin karaktäristik av
Gustaf III:s rådkammare[1] hans vänfasthet och hans
intressen för konst och vitterhet m. m. Det är dock
att märka att Schröderheim nedskrev detta omdöme,
då han till följd av sin inblandning i den Armfeltska
högmålshistorien var en bruten och fallen man, som
hade att tacka Sparres ingripande för att han ej ännu
värre än som skedde drabbades av hertigens onåd och
Reuterholms förföljelse. Hans uttalande om Sparre kan
följaktligen ej betecknas som opartiskt, och prisandet
av Sparres vänfasthet står i skarp kontrast mot dennes
uppträdande och handlingssätt mot forna vänner, sedan
han blivit rikskansler. Dessutom träffas så många
vittnesbörd om att Sparre även var karaktärssvag,
skvalleraktig och opålitlig, att Schröderheim
tydligen slagit huvudet på spiken, då han i
fortsättningen av sin karaktäristik säger, att »han var nära
ett dénouement» och »att han förtrycktes i den
mån han upphöjdes. Man kan säga om honom, att
lyckan med de största tjänster, hon kunnat göra en
svensk man, förföljt både hans tranquillité och
reputation».

Dessa uttalanden hänföra sig emellertid till tiden


[1] Skrifter till konung Gustaf III:s historia. Lund 1892.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:18:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fcrikskans/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free