Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åt sin vrede; men han ägde även förmågan att i sin
stora egenkärlek ej lägga märke till världens ondska
och att göra sig okänslig för obehag, och blevo dessa
för svåra, kunde han ju draga sig tillbaka till Åkerö
och återvinna jämvikten i landtlivets lugn. Av detta
blev han för övrigt hänvisad att emellanåt mot sin
vilja njuta, såsom på sommaren 1796, då han efter att
ha dummat sig i några diplomatiska underhandlingar
och efter en häftig konflikt med Reuterholm fick
ledighet på obestämd tid och förständigades att begiva sig
till landet. Den 10:de juni anträdde han färden,
troligen till belåtenhet för många, men isynnerhet för
Reuterholm. I ett brev till Claës Fleming, som var
kusin till Sparres fru, skrev sålunda denne den 9 juni:
»Lilla gubben reser ändtligen i morgon afton, och
sedan råder jag varken dig eller någon annan att våga
nalkas kusin Siri på skotthåll». Detta tyder på, att
Sparre hade att vänta ett varmt emottagande av sin
maka. Han torde dock ha funnit trevnad i landtlivet,
ty även om samvaron med hans Siri emellanåt var
mindre harmonisk, fanns det väl på Åkerö ingen mer
än hon, som gjorde honom makten stridig och
betvivlade hans förträfflighet. Han kunde ägna sig åt
familjelivet, med intresse följa sin lille förhoppningsfulle sons
uppfostran och utveckling och sällskapa med hans
informator abbé de Malignicourt[1], vilken anländt till
Sverige några år förut och som, då han vistades i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>