- Project Runeberg -  Den siste rikskanslern och hans döttrar samt andra gustavianska minnen /
151

(1927) [MARC] Author: Carl Forsstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genast med träd, men icke af det trädslag, som lättjan
finner i nästa hage, utan af alla sorter, in- och
utländska. Så hushållar vår granne, medan vi sofva vid
vår gamla tabellatur, som fader Oden först lärde oss.»

Colbjörnsen var den berömde sekreteraren i
landbokommissionen, generalprokurator Christian C. (f. 1749,
d. 1814), som inlade stora förtjänster om det danska
bondeståndets höjande.

Efter ankomsten till Köpenhamn den 12 juni på
kvällen tog Carl Didrik Hamilton in vid Kongens
Nytorg, sammanträffade med sin vän baron Harald
Strömfelt och promenerade i Kongens Have, stadens vackraste,
publika parkanläggning. Den 13 juni gjorde han visit
hos svenska chargé d’affaires Fredrik Wilhelm von
Ehrenheim, som var »en artig och rätt förståndig karl
och stod på utmärkt fot i Köpenhamn och tycktes
förtjäna det». På kvällen gick han till Engelska
klubben, en inrättning för ministrarna, som liknade
Societeten i Stockholm.

Den 14 juni bevistade han revyn med Seländska
armén och Köpenhamns garnison och blev presenterad
för den kungliga familjen, utom kronprinsen — sedermera
konung Fredrik VI — som var till häst och
kommenderade armén. H. M. konungen — Christian VII — »ser
ej tokig ut och lär förmodligen ej vara så rasande,
att ej ett bättre umgängessätt skulle ännu kanske
återföra honom något; men han hålles i en ständig tukt
och yrsla. Han hade nu tusende affekter, som voro
långt ifrån kloka, visade mycken räddhåga för hästar,
och om någon häst i någon förbi tältet passerande
skvadron hoppade något mer än de andra, skrek H.
Maj:t åt fruntimren inne i tältet att hoppa. Dock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:18:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fcrikskans/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free