- Project Runeberg -  Efterlemnade dikter /
167

(1890) [MARC] Author: Edvard Fredin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

167

Yl.

Oceanen var en gång min far

och min moder den gröna jorden;
om än tusenfaldt jag skiftar gestalt,

odödlig är dock jag vorden.
När rymden är blå, och ljusa stå

himlens murar mot solen,
och när smekande sus och strålande ljus

vidga eterkupolen,
förstulet jag ler... Jag grafven ju ser,

som de ämna mig... Men ur skurar
uppstånden jag går och nederslår,
de stolta, skinande murar!

1889.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:21:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fedikter/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free