Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
De måste sig sätta, men åter - från stolen
reser sig en och bestiger ett bord
och säger med Tingade, ljungande ord:
»församling, gif akt! jag vill tala om Polen!»
Det var ett tal som flammande krut;
det sköts och det stormades samma minut!
Den samma eld som i Moskwa flammar
förintade fransmännens kung och kammar’;
men fjärran från snöiga ryska grafvar
allt närmare kejsarestabèn trafvar:
de komma de tappre, napoleoniderna,
och örnarna sväfva som förr i striderna;
på Warschaus murar stod åter Fama
och läste för världen ett franskt proklama,
att nu var historiens sista knut
lossad för evigt och dramat slut.
Den frie mannen och fria kvinnan
blef proklamerad dock dessförinnan;
Europas kongress från söder och nord
församlade sig på Polens jord,
i Warschau restes kongressens salong
och äfven en stod åt Saint-Simon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>