- Project Runeberg -  Fedraheimen. Eit Blad aat det norske Folket / 4:de Aargang. 1880 /
25

(1877-1891)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Oedraheimen.

sJJHL 7.

Pris fnr Fjordnngaaret:
Kr. l,10 (= 33 ß) med
Vorto og alt. Betaliiig
fyreaat.

Eit Blad aat det norske Folket.

——O

Kjem ut tvar Lanrdag

Laurdag den 14de Februar 1880Y

Lysiugar kostar 10 Ore
(3 ß) Petitlina, og daa
etter Maaten fyr større

1» Bokstavar.

423 Aarg

»Har du hørt, hvad Svcnskeu siger?«
(fraa No. 6.)
,,Gøteborgsposton« og ein annan Svenske
elles segjer, at Norig i 1814 vart ,,ervfrad.«
Hadde dei sagt, at Ufreden i 1814 inkje var

glansfull syr dei norske Vaavni, hadde det vovet’

Meining i det, og so segjer flestalle Nordmennerne
og. Den, som inkje kjenner større til desse Ting
elder hev vidare Vit paa slikt, vil segja, at me
inkje slost godt. Dei norske Soldatarne hadde den
Trui sjølve og gav Osfiserarne Skuldi. Det er
ei Segn sraa den Tidi um ein Soldat, som jagad
upp ein Lvytnant, som hadde gjoymt seg attum
eit Gjerde: ,,Or Vegeii Lvytnant, her skal Kas-
teinen liggjal« Ei onnot Segn, som eg jamleg
høyrde, daa eg var liten, lydde so: ,,Me hadde
eit Signal, som het: ,,Gaa paa," daakrak me so
smaatt som ei Lus paa ein Tjorepinne; men so
hadde me nokot, som dei kallad: »Retirer," men
du livande Gud, kor me flaug daa!« Sume vil
kann henda finna, at Folk, som snakkar slik, vantar
»Ærekjensla»« Eg trur helder, at det er væl so
godt To i dei, som tek si eigi Uferd med Lentur
enn ubbar seg upp »med»bombastisk Skryt. Det er
visst, at Soldatarne vaare radt fraa 1814 og til
no hev haldet seg fyr betre Soldatar enn Sven-
skarne, men at dei trur dei svenske Offiserarne er
dugelegare.

At Nordmennerne skulde vinna i Striden
kunne ingen vitug Makin krevja· Kvat var det
daa som hende, som var slik Skam fyr oss?

26de Juli gjekk ein svensk Flote, som var
so stor, at dei norske Kanonbaatarne inkje kunne
gjera Motstand, mot Hvalen« og dei norske Kanon-
baatarne gjekk upp i Kristianiafjorden, der dei
kunne koma til aa gjera Nytte—sidan, um Heren
skulde koma til aa draga seg yver Drobaksundet.
Karl Johan var harm, fyr di dei inkje let seg slaa,
so Svenskarne kunne haoa Sigermerke til aa syna
stam-

Det-verste i heile Ufreden var, at ,,Kragerøen««
og Fredriksstad gav seg mestutan Motstand. 5000
Svenskar rodde mot Krageraen, som er mest ei
Mil lang. Den norske Oberstloytnanten Hjermann
hadde1050 Mann, men mange av desse (mest
ein Vataljon) hvorde til Mannskapet iFredriksstad,
og difyr kunne det inkje brukast, elles kom Fest-
ningi til aa vera reint forsvarslaus. Svenskarne
hadde umkring 50 Skipskanontir umsram Felt-
artilleri, Nordmennerne hadde inkje Feltartilleri. Hjer-
mann som alle andre visste, at Fredriksstad inkje
kunne verja seg; disyr hadde Kongen og ført dei
beste Kanonurne derifraa, og just i desse Dagarne

drog eit Skip av med Kanonur1); men daa Sven-
sken hadde stengt Utlaupet,. laut dei sukkja ned
Kanonurne uppe ved Sannesund· J Staden fyr
Mecklenburg, som inkje vilde vera Koinmandant i
ei Festning, som inkje kunne verjaseg, hadde Oberst
Hals vortet Kommandant paa det Vilkaar, at det
aldri skulde verta Tale om aa verja Festningi.
(Faye Norge i 1814 S. 137.) Hjermann visste
soleids, at um han heldt Ut paa Krageruen, vilde
Svenskarne fanga kvar einaste Mana. Daa Sven-
skarne hadde teket Krageroen, kunne inkje Fredriks-
stad halda· seg meir enn omkring 24 Timay daa
Svenskarne, so fort dei vilde) kunne skjota Byen i
Brand, og daa Husi, som var av Tre, stod tett
innmed Materi, kunne Mannskapet velja millom aa
brenna seg livande upp elder gjeva seg, Kongen,
som visste detta, sende ein Kurer til aa segja
Hals, at hati skulde gjeva seg,-. men Hals gav seg,
fyrr Kureren kom. Sidan vart han dumd fraa
Liv og Æra, fordi han inkje heldt ut dei 24
Timarne. Desse 24 Timarne vilde hava kostat
Landet ein heil By og umkring 1200 Mana, og
eg tykkjer Hals gjorde.Rett," som gav seg strakst.
Han sekk slike Vilkaar, at Mannskapet, so ncer
som 200 Mann, sekk smetta seg av og ganga til
Arenselts Brigade, som godt trengde kvar einaste
Maan, han kunne saa. At Nordmennerne totte
det var harmelegt og skamlegt, at Fienden skulde
taka ei Festning so lett, kann ingen undrast paa,
og alle totte, det var ein Skam-Flekk paa den

til aa harmast, for dei kunne fenget umkring 1500
Fangar reint til gjevande.

« Mange andre Stader og drog Nordmennerne
seg attende utan større Motstand, men Kongeii
hadde gjevet strengt Paalegg um aa gjera det,
og daa var det inkje annat aa venta· Gin ser so
tidt, at Herflokkar dreg seg undan, endaa dei hev
senget Paalegg um aa slaast til siste Mann. Men
Svenskarne hev ingen Rett til aa neisa oss med
detta. J 1808 slost dei i Finnland under same
Vilkaar mest som Nordmennerne i 1814. Og kor-
leids gjekk det? Fredriksstad var ei av dei laa-
kaste Festningarne i Verdi og var attaat gjord
verjelaus. Sveaborg, »Nordens Gibraltar,« var
ei av dei sterkaste Festningarne i Europa. Daa Rus-
sen nærmad seg Helsingsors, tok ein Bataljon, som
,, Skulle bevaka Helsingfors, genast flygten ooh før-
1orade derunder,moi«« en myoket underlktgsen Een-
de, 73 man fsngue «« Resten slapp inn i Festningi,

1) Det maatte vera ein Hugnad fyr Soldatarne paa
Øvi og i Fredriksstav, at Styringi hadde so god

Tru til Festningit

·norske LEraz men Svensken hadde likso god Grunn

men Russeti tok 17 Kanonur i Byen (Montgomery
,,Kriget eme1lan Sverige oeh Ryssland««). Nussen
kringsette Festningi; men Herstyrken deira gjekk i Fyrst-
ningi knapt upp ,,till en tredjedei af besktttningens
ania1, hvormed den aldrig vor jeinnstark« Ryska
skytteisiet öfverssteg ioke undeis hele beliigkingen
46 kononei«, 161nök·surea o. s. v. Svartholm, ,,eii
af fti.stningens Statskaise -ofski1de verk,« ,,1ned
200 kanonek 0011 mørsat»e«« gav seg radt ,,«utan
atb ett enda 1if var fiirspi1c1t, ens den minsiza
bresoh skjuten« ettet ,,iuxilles 8 ti høg8t 10 tim-
mars skjutning.« Daa den ,,sktgervana« svenske
Heren gav upp Sveaborg, hadde Striden kostat
Russen knapt 100 Maan, og Svensken 5 drepne
og 37 saarad. J Festningi tok»Russen ,,58 me-
tallstyokev, 1,975 af jeisn —— —- Samt dessutom
208 okfioerare ooh niirxr 6,000 man««. Det er

difyr inkje verdtsaa neisa oss med Fredriksstad.

Det 6000 Svenskarne i Sveaborg var kannhenda·
likso gjæve Gutar som dei, som vann ved Sikajoki
og Revolaks, daa dei hadde dugelege Førarar, og
Mannskapet hans Hals var visst inkje ulikare enn
dei som slost under Kreds ved Matran.

Dennorske Forsvars-Plati, som Stabsch efen Sei-
ersted hadde uppgjort i 1813, gjekk ut paa, atden norske
Hovudstyrken skulde verjaseg bak Glomma og hin-
dra Svensken, um han vilde trengja seg fram til
Kristiania· Austsida av Glomma skulde dei gjeva
upp, so ncer som Festningarne. Etter denne For-
svars-Pla11en var den norske Hovudstyrken uppstellt
bak Glomma fraa Kongsvinger til Fredriksstad, og
paa Austsida av Glomma stod berre Oberstloytnant
Krebs med 2,500 Maiiii fraa Kongsvinger og ned-
yver til Krokfoss, og Oberstloytnant Stabell med
likso stor Styrke fraa Kroksoss langs Lina til En-
ningdalen. Seiersted hadde ventat, at Fienden
skulde koma fraa Anst, men endaa det synte seg i
1814, at han vilde koma fraa Sud, vart den uor-
ske Heren standande med Front mot Aust —- av
di Kristjan Fredrik var viss paa, at det inkje skul-
de kvma til Ufred. (Meir.)

187·9. Flit Attoksyn.

Kva fekk me vel gjort i det Aaret-, Som for,
Av alt- det me tenkte aa- gjera ifjor? —
So lidet-! ja, litet og inkje-

Me troysta oss foer med det Snigelen kvad:
,,Den og kjeme kram, som i Malc fets avstad««
D’er tryggast aa tusla So Solda-

Me Snakkad uin mangt, baade lidet og stort,
Men Riksform og Tru og det Bjairnson hev Spurt
Um, nydt-ad det inkje an nemna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:22:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fedraheim/1880/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free