Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’ bevistades, och hvarannan eftermiddag Plinius den äldres
bref, hvilka skulle efterbildas.18
År 1638 och 1639 genomgick Erik Oxenstierna en kurs i
fysik för den på hösten 1637 utnämnde professorn
Empora-grius. Den unge studenten begagnade, utom Freigius,
Sen-nertus och några nyare författare, Aristoteles, Plinius,
Se-neca och Ælianus samt äfven i någon mån Plato och
Plu-tarchus. Likaledes genomgick han en kurs i matematik, som
omfattade till och med två böcker i trigonometri, läran om
de rörliga himlakropparne, fortifikationslära, mekanik och
användning af instrument. Latin och grekiska studerades;
praktiskt lästes italienska och franska, och på flere sätt
öfvade sig den unge Oxenstierna att hålla tal på latin.19
Under de sista -åren af sin vistelse vid akademien
eg-nade han sig dock hufvudsakligen åt moralfilosofiska och
politiska studier, hvilka tyckas synnerligen intresserat honom,
och hvilka drefvos längre än det eljest var vanligt. Han
började med att läsa Burgersdicius och Lipsius. Under året
1641 var det hufvudsakligen etiken och under 1642
politiken, som studerades. I etiken genomgick han och jämförde
Pythagoras’, Stoicernas, Gamla och Nya akademiens läror.
Præceptorn säger, att den unge Oxenstierna fann häruti ett
stort nöje, och att de roade sig med att jämföra sina åsigter
och omdömen. I politiken läste Erik Oxenstierna
företrädesvis Plato och Aristoteles, men af de andra tog han
»flores», hvarvid man särskildt fäste sig vid det, som kunde
vara af nytta för en blifvande statsman, så t. ex. af Cicero,
hans Philippicæ, Pro lege Manilia et Contra agrariam, af
Plutarchus, hans Pericles och Graccherna samt »caetera ejus
politica», af Dio, Maecenas’ och Agrippas tal, Plinius’ loftal
öfver Trajanus samt slutligen Xenophon. Vid
disputatio-nerna användes också nyare författare såsom Bodin, Tholosus,
Fabritius, Boterus, Lipsius och Machiavelli. Det är
anmärk-ningsvärdt nog, att ingenstädes den b.erömde fransmannen
Kamus nämnes bland filosoferna. Man märker af detta, att
det är af Aristoteles-beundraren, Stigzelius, som Erik
Oxenstierna får sin egentliga filosofiska utbildning, d. v. s. af
den man, som ramisten Skytte så illa behandlade vid den
berömda professorsexamen år 1639. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
