Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
återkommande utgifter äro stöfvellagning, krut- och
kyrk-penningar. Afven glasmästaren och smeden, som »dyrkade
upp låset till herr Eriks kammare», erhöllo tidt och ofta
drickspenningar. Bokbindarräkningar förekommo ett par
gånger på året, och strax innan Oxenstierna lemnade Upsala en
dylik, som uppgick till 45 daler.29 På böcker tyckes man
dock ej slösat, ehuruväl Erik Oxenstierna tidigt visade håg
att köpa sådana. Axel Oxenstierna köpte, ibland genom
Salvius, och tillsände Erik de böcker, han kunde behöfva,
men han tyckte, att det var onödigt, att sonen skaffade
sig ett eget bibliotek, så länge han var i Upsala. Han
anförde Senecas ord, att det är bättre läsa några få författare
än blädra igenom många. Erik Oxenstierna fick däremot
tillåtelse att anskaffa alla de instrument, som han kunde
behöfva för sina matematiska och fysikaliska studier. 30
Af studerande, som voro samtida med Erik Oxenstierna
i Upsala, märkes bland de främste Magnus Gabriel de la
Gardie, hvilken år 1635 kom till universitetet och lemnade
det ett par år före Erik Oxenstierna, med hvilken han
under dessa år tyckes stått på vänskaplig fot. Näst efter
honom framträdde Gabriel Gabrielsson och Bengt Gabrielsson
Oxenstierna. För öfrigt funnos där bl. a., medlemmar af
slägtema Fleming, Horn, Kurck och Bonde, hvilka sistnämnde
bodde tillsammans med Erik de första åren, och för hvilkas
uppfostran rikskanslären hyste ett lifligt intresse. Den främste
af dem alla var dock den unge pfalzgrefven Karl Gustaf,
som på vintern 1638 vistades i Upsala, och för hvilken,
antagligen ståtliga fester föranstaltades. Bland ofrälse studenter
är det, så vidt vi veta, trenne med hvilka Erik Oxenstierna
synes gjort så nära bekantskap, som det enligt rådande
fördotnar var möjligt. De voro Israel Israelson Forselius
(adlad Lågerfelt), Harald Appelboom och Lars Broman, alla
tre dugande män, som skulle komma att med utmärkelse
tjena sitt land. 31
Några långa ferier förekommo ej under denna tid.
Universitetets terminer räknades ifrån november och till maj
samt från maj till november. Endast under rötmånaden
lemnade studenterna allmänt universitetsstaden. Ofta foro
de dock hem till helgerna. Erik Oxenstierna följde det all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
