Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heten. Endast en af de unge män, som omgåfvo Kristina,
kunde mäta «ig med honom i såväl börd som begåfning,
nämligen Jakob de la Gardies och Ebba Brahes son, Magnus
Gabriel. Liksom Erik Oxenstierna hade han åtnjutit en
omsorgsfull uppfostran. Han hade varit samtidig med
Oxenstierna i Upsala under sju år, och under denna tid flere
gånger uppträd t och talat offentligt med stor berömmelse, han
hade under två terminer varit »rector illustris», hvilket kall
han skött till allas belåtenhet, slutligen hade han äfven
företagit de sedvanliga resorna, vid hvilka han uppträdt med
stor ståt, han hade studerat i Leyden och vistats nära ett år
i Frankrike. En tillämnad resa till Italien afbröts, för att
han skulle få deltaga i det danska kriget.
Fredsunderhand-lingame afskuro dock snart den unge grefvens krigiska
ärelystnad, och han återkom redan på hösten 1644 till Stockholm.
Dit anländ, utnämndes han till öfverste för drottningens
lif-garde med en lön utöfver den vanliga, efter att först hafva
varit erbjuden hofmarskalksämbetet, från hvilket han afstod
antagligen för att egna sig åt krigaryrket, i afsigt att blifva
faderns efterträdare. I mars 1645 förlofvades han med
drottningens kusin och väninna, den unga pfalzgrefvinnan
Maria Euphrosina, vid hvilken han varit fäst redan under
ett par år. Drottning Kristina fattade genast tycke för de
la Gardie, och vid den tid, då Erik Oxenstierna anlände till
hofvet, stod han redan högt i gunst därstädes och steg
ytterligare under drottningens ofvannänmda resa till Kopparberget,
på hvilken han var henne följaktig.7 Magnus Gabriel de la
Gardie hade också många egenskaper, som skulle intaga en
person sådan som drottning Kristina. Förutom yttre
företräden och en otvungen, understundom till och med något
själfsvåldig hållning, egde den unge de la Gardie stor
lätthet att uttrycka sig, ett vaket sinne för vetenskap och konst
samt mera förfining och förkärlek för allt utländskt än
Kristinas öfriga omgifning.
Det saknas visserligen någon skildring af Erik Oxenstierna
från denna tid, men hvad vi känna om hans sätt och
egenskaper är dock fullt tillräckligt för att förklara, att han ej
kunde blifva en för Magnus Gabriel de la Gardie farlig ri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
