Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
År 1628 hade Filip Seheiding blifvit Estlands guvernör.
Till börden svensk, hade denne dock genom giftermål
be-fryndat sig med Estlands främsta ätter, och allt gifver vid
handen, att han, under de sista åren af sin styrelse, lamt
befordrade de svenska intressena och ej kväste den estländska
adelns själfsvåld. Han var dessutom gammal och sjuklig
samt begärde få afgå, hvarför han också år 1642 blef ersatt
af Gustaf Oxenstierna, son till riksdrotsen Gabriel Gustafsson.
Denne var den förste estländske guvernör, som erhöll en
instruktion (af den 28 maj 1642), utarbetad enligt den nya
regeringsformens föreskrift. Med ifver arbetade han på att
höja den svenska regeringens anseende inom landet, men han
återkallades inom tre år, och det dröjde någon tid, innan en
efterträdare tillsattes. Detta torde till en del hafva haft sin
grund däruti, att ingen gärna ville utbyta Reval mot Stockholm.
Slutligen vardt dock Erik Oxenstierna utnämnd till guvernör
samt erhöll sin fullmakt och instruktion den 23 juli 1646.
Det ämbete, till hvilket Erik Oxenstierna utnämnts, var
af gammalt ursprung. Redan under danskames tid fanns en
konungens höfvidsman på Revals slott, hvilken utöfvade i
konungens namn den högsta militära och civila myndigheten
i Estland. När sedan landet år 1346 såldes till
ordens-riddarne, ersattes den danske konungens höfvidsman af en
comthur, med såsom det tyckes samma myndighet. Då orden
upplöstes, och landet gaf sig under Sverige, tillsatte också
Sveriges konung en ställföreträdare i Estland, hvilken
innehade olika myndighet och bar olika titlar under olika skeden
af det svenska herraväldet. Under den första tiden ända till
Gustaf Adolfs regering var ofta till följd af öfverhängande
krigsfara den högsta militära myndigheten anförtrodd åt en
särskild militärbefälhafvare eller också var guvernörens
ämbete i främsta rummet militäriskt. I och med detsamma
som Sverige erhöll besittningsrätten öfver Ingermanland och
Livland, samt Estland upphörde att vara af militärisk
betydelse, blef guvemörsämbetet hufvudsakligen af civil natur,
och endast undantagsvis tillsattes särskilda militärbefälhafvare.
Guvernören i Estland bar under olika tider olika titlar.
Så kallas t. ex. Svante Sture »gubernator på Reval», Jakob
De la Gardie kallas »generalguvernör öfver Estland», Per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
