- Project Runeberg -  Erik Oxenstierna. Biografisk studie /
59

(1889) [MARC] Author: Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

högre grad, till rättskipningen. I förra afseendet finner man
visserligen ingen större olikhet emellan instruktionerna, enär
guvernörens militära åligganden liksom landshöfdingens ställas
vid sidan af dem, som äro af civil art, men inomJUinen
funnos i Sverige landsöfverstar, hvilka ämbeten ej hade
någon motsvarighet i Estland, hvarest guvernören var den
främste militäre representanten. Enär den militära styrka,
som var förlagd i Estland under Erik Oxenstiernas tid, var
högst obetydlig och endast Revals fästning underhölls, så
voro dock guvernörens omsorger i detta afseende föga mer
maktpåliggande än en landshöfdings. Inom det juridiska
området hade däremot Estlands guvernör en ganska omfattande
verksamhet, och något ämbete motsvarande lagmännens i
Sverige fanns ej. Dessutom skulle guvernören presidera i
landets högsta domstol, hvarest han dömde i konungens namn.

Af det ofvan sagda framgår, att guvernörens ämbete i
Estland fick sin från landshöfdingeämbetet skilda karaktär,
därigenom att landtregeringen i sin helhet var olika
sammansatt i Estland och i Sverige, samt att hertigdömet hade för
sig egendomliga privilegier och gamla institutioner och detta
särskildt inom det juridiska området.4 Genom det långa
afståndet var dock guvernören i Estland mera själfständig
gent emot konungamakten än landshöfdingarne, men å andra
sidan var han inskränkt i sin befogenhet genom provinsens
privilegier.

Guvernören var liksom landshöfdingarne skyldig att
redovisa hvart tredje år för sitt ämbete. Liksom
generalguvernörerna i Livland och Ingermanland innehade han en
lön af 3,000 daler, landshöfdingarne däremot, de i Stockholm
och Åbo undantagne, hade endast 1,500 daler. Hans lön
var dessutom ökad genom produkter in natura från gårdar,
som lydde under Revals slott, samt genom andel i sakören.

Under guvernören stodo af den svenska regeringen
tillsatta och aflönade ämbetsmän, af hvilka ståthållaren är den
förnämste. Hans ämbete förskrifver sig från medeltiden, då
det fanns en fogde på Revals slott på samma gång som en
eomthur. Erik XIV bibehöll ämbetet, men utbytte
fogdetiteln mot titeln af ståthållare. Ämbetet var af
hufvud-sakligen juridisk betydelse. Ståthållaren förestod nämligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:23:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/feerikox/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free