Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nören vidtagas, utan att det tillspordes, och så snart
åtgärderna berörde adelns privilegier, fordrades dess samtycke.
Det sammanträdde vanligen på guvernörens kallelse några
gånger om året. Något ständigt råd kan det knappt sägas
hafva varit, ehuru väl oftast några landtråd funnos hos
guvernören för att bevaka adelns intressen. Längre fram blef dock
detta regel. När landtrådet funktionerade såsom domstol
kallades det ofta landstuhl. Landtrådets tredje funktion var
att utgöra en mellanlänk mellan guvernören och landtdagen.
Landtrådet spelade i detta fall alldeles samma roll, som rådet
ursprungligen vid den svenska riksdagen; det var på en gåug
en del af landtdagen och af regeringen. Redogörelse för
landtrådets sammansättning skall lemnas i sammanhang med
den för Oxenstiernas verksamhet vid rättskipningen.
Landtdagen i Estland sammanträdde till årliga
sammankomster på guvernörens kallelse, sedan denne inhemtat
landtrådens bifall. Hvarje adelsman, som egde jord, hade rätt att
infinna sig på landtdagen, men förhandlingarne fördes dock
till större delen, åtminstone under Erik Oxenstiernas tid och
till en del genom hans åtgöranden, af ett utskott af adeln
och landtråden. Afven vid vigtigare domars afkunnande var
ridderskapet eller dess utskott närvarande, hvarföre
landtdagen ock stundom kallas Gerichtstag, hvarmed egentligen
menas landets högre domstolars sammanträde.
Landtdagens förhållande till den svenska riksdagen, och
omfånget af dess rättigheter var en ej utredd fråga. Det
ansågs dock obestridt, att landtdagen hade beskattningsrätt
öfver Estland, och att Sveriges riksdag ej i detta fall hade
någon rätt. På grund häraf nekade estländarne giltigheten af
1655 års reduktion. Beskattningsåtgärder i Sverige föranledde
dock alltid liknande åtgärder och underhandlingar i Estland.
För sig lagstiftade provinsen, och dess privilegier voro i detta
afseende ganska stora. Den kongliga ekonomiska
lagstiftningsrätten synes varit mindre i Estland än i det
egentliga Sverige. Gemensamma förordningar för hela riket,
således äfven för Estland, utfärdades dock understundom,
och det är ej troligt, att i hvarje fall landtdagen och Reval
tillspordes. — Angående andra regeringsårenden tyckes
man däremot understundom i Sverige varit tvehågsen, huru-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
