Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sida. Erik Oxenstierna lyckades dock att småningom vinna
allmänt förtroende. Själf strängt aristokratisk i sin
uppfattning lyckades han särskildt att erhålla ridderskapets
bevågenhet, och detta, såsom det tyckes, i ovanligt hög grad,
oak-tadt han alltid stod noga på sin regerings rättigheter och sökte
vid alla tillfällen befordra de rent svenska intressena. Hans
styrelse var också i mer än ett afseende epokgörande för
Estlands utveckling, såsom det af det följande torde framgå.9
Vi öfvergå nu till skildringen af Erik Oxenstiernas
styrelse i Estland, hvarvid vi skola hvar för sig behandla de
olika verksamhetsområden, hvilka enligt instruktionen
tillhörde guvernören.
Guvernören skulle först hafva »öga på den andliga staten.»
Biskopen var visserligen den estländska kyrkans öfverhufvud,
men han skulle rådföra sig med guvernören och styrkas i sitt
ämbetes utöfning af denne.
Estland hade emottagit reformationen ifrån Tyskland.
Den nya läran hade först slagit fasta rötter i Reval, men
omfattades sedan, om också mera lamt, äfven af det
estländska ridderskapet. Allbekant är, att Estlands skiljande från
den katolska kyrkan var hufvudorsaken till Estlands Törening
med det lutherska Sverige En naturlig följd häraf var, att
i de försäkringar, som af de svenske konungarne afgåfvos
till Reval och Estland, främst ingick den bestämmelsen, att
Sveriges konung skulle vidmakthålla lutherska läran, afskaffa
afguderi och bibehålla jungfruklostren vid deras gamla
privilegier, ehuru Guds ord, d. v. s. den lutherska läran, skulle i
dem predikas. Till följd af Sigismunds uppträdande hade
ytterligare dessa bestämmelser skärpts i de af Karl IX utfärdade
privilegierna.
Det kyrkliga tillståndet i Estland var dock ganska
be-dröfligt. Man finner därstädes under det 16:de och början
af det 17:de århundradet samma upplösningstillstånd, som
man återfinner flerstädes efter reformationen, innan de nya
kyrkliga förhållandena hunnit stadga sig, men därjämte flera
af lokala omständigheter beroende brister. Presteståndet var
utan anseende, kyrkorna i förfall, sedeslösheten upprörande,
Ellen Fries. Erik Oxenstierna. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
