Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af hvarje reform var nämligen adelns egenmäktighet. Utom
att den estländska adeln ej ville utbetala tionden ordentligt,
nekade att reparera dömen och aldrig gaf åt biskopen den
utlofvade lönen, så var adeln i hög grad försumlig i pligterna
mot sina underlydande, hvilkas kristendomsundervisning på
ett upprörande sätt lemnades å sido. Svårigheterna i
afse-ende å språket voro ock ganska stora. Estlands bönder,
liksom en del af Revals invånare talade endast estniska, och
presterskapet var i allmänhet långt ifrån mäktigt detta språk.
Jheringius sökte dock afhjälpa detta missförhållande och
understöddes i sina bemödanden af Erik Oxenstierna. Han
hade ock en framstående hjälp i Henrik Stalius, sedan 1638
pastor på dömen, och en af de förste, hvilka vinnlagt sig
om den estländske bondens upplysning. Jheringius berömmer
honom mycket, säger, att han känner stiftet i grund och »är
Sveriges krona fast hullare än. andre estniske och revelske
hufvuden pläga vara.» Genom desse mäns bemödanden
grundlädes en estnisk kyrka på dömen, och redan år 1646 är en
estnisk prest upptagen på staten. Afven uppmanades
pre-sterna att lära sig estniska samt föranstaltades en förkortad
öfversättning af nya testamentet. Deras efterföljare voro dock
icke lika nitiska, och ännu i början af detta århundrade
kunde de estländska presterna ofta icke estniska, och
böndernas undervisning var ytterst klen. Deras sträfvan hade ock
rönt föga uppmuntran. Den estniska församlingen i Reval
såg med sneda ögon den estniska församlingen på dömen.
Det estländska ridderskapet kunde ej intresseras för sina
bönders upplysning och ville ej bekosta det nya testamentets
tryckning. — Men äfven striden mellan ett svenskt och ett
tyskt element i den estländska kyrkan, bidrog till dess
svaghetstillstånd. Jheringius ansåg dock för sin del, att de
svenskar, som skulle användas i den estländska kyrkan, borde vara
fullt förtrogna med det tyska språket, ty endast därigenom
kunde de bibehålla sitt inflytande.
Många svårigheter, vållades också af staden Reval, och
dessa togo i hög, allt för hög grad till och med, biskopens
krafter i anspråk. Reval ansåg sig ej lyda under Estlands
biskop, utan hade sin egen superintendent. Staden härledde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
