Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af den nya lagbokens utarbetande tillkommer i främsta
rummet Filip Crusius (adlad Krusenstierna) från Eisleben, som
i Leipzig studerat juridik och sedan år 1639 slagit sig
ned i Reval, först såsom holsteinsk resident, hvarefter han
gick i svensk tjenst och blef sedan assessor i borgrätten.
Såsom hans medhjälpare nämnes ridderskapssekreteraren
Gaspar Meyer (adlad Rosenstock) och sannolikt hade desse alla
förberedande arbeten färdiga redan år 1648, då den egentliga
revisionen börjades. Den 11 nov. 1650 förelädes den
reviderade lagen drottningen, men i en resolution af den 17 jan.
1651 förklarar hon sig ej vilja antaga densamma, förrän den
blifvit noga öfversedd. Denna lagbok berörde nämligen alla
de estländska privilegierna och författningarne och, såsom vi
ofvan flerstädes varit i tillfälle att påpeka, uppfattades dessa
högst olika af den svenska regeringen och af estländarne.
Oaktadt ingen revision verkstäldes hvarken under drottningens
eller hennes efterföljares regering, blef dock lagboken
begagnad, åtminstone i de flesta fall. 13
Den andra af Estlands domstolar, Niederlandgericht,
sammanhänger på det närmaste med »Oberlandgericht», och i visst
hänseende kunna dessa bägge domstolar till och med sägas
utgöra en och samma.
När öfverlandträtten var sammankallad och »Gerichtstag»
skulle hållas, synes det varit landtråden, hvilka bemyndigat
»Niederlandgericht» att sammanträda. Medlemmarne af denna
domstol voro likväl själfskrifna. Den utgjordes af
distrikternas mannrichter, hakenrichter och edsvurne assessorer med
ridderskapets höfvidsman såsom ordförande.
»Niederlandgericht» dömde endast i mål, som understego 200 rdr. Dagen
efter domens afkunnande kunde man, i fall det önskades,
vädja till »Oberlandgericht», hvilken då faststälde eller ändrade
domen.
Under Erik Oxenstiernas tid tyckes denna domstol ej
undergått några förändringar eller fordrat något ingripande
af guvernören.
Den tredje domstolen, die Manngerichte, var gammal i
Estland och omtalas redan under medeltiden. Ursprungligen ■
var denna domstol endast en skiljedomstol vid gränstvister,
men småningom utvidgades dess befogenhet, och den utgjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
